En bild på en kurdisk YPG-soldat i militär uniform och med en k-pist hängande från axeln. Samt en bild med kurdiska YPG:s flagga framför ett syriskt landskap
De kurdiska styrkor som kämpade mot IS i Syrien jämte amerikanska soldater står nu ensamma mot den turkiska attacken. På bilden en soldat inom kurdiska YPG i Syrien 2016.

SYRIEN-KRIGET Han stred för kurdiska YPG och gick i främsta ledet i den USA-understödda kampen mot IS i Syrien. Nu uttrycker Malmöbon Mazlum uppgivenhet inför de amerikanska styrkornas reträtt och Turkiets omedelbara attack. »Hela området riskerar tillintetgöras.«

Den turkiska offensiven i Syrien som inleddes under onsdagen, bara dagar efter att USA drog tillbaka sitt stöd till kurderna i området, har mötts av massiv kritik. Från svenskt håll fördöms insatsen av utrikesminister Ann Linde (S) som ett brott mot folkrätten.

”Vi fördömer den turkiska offensiven i nordöstra Syrien. Den strider mot folkrätten, destabiliserar läget på marken och riskerar att få stora humanitära konsekvenser, inte minst för kurderna. FN:s säkerhetsråd måste omedelbart hantera frågan.”

På onsdagskvällen fördömde Finland Turkiets attack i kraftiga ordalag och valde samtidigt att stoppa exporten av vapen till Turkiet. Finska försvarsministern Antti Kaikkonen skrev på Twitter att ”Situationen är allvarlig. För mitt eget ansvarsområde konstaterar jag följande: Finland exporterar inte försvarsmateriel till länder som krigar eller kränker mänskliga rättigheter”.

Det finska beslutet gäller nya avtal och stoppar alltså inte all export. Sverige exporterade krigsmateriel för 299 miljoner kronor till Turkiet under 2018, enligt Inspektionen för strategiska produkter. När Dagens Arena frågar om utrikesminister Ann Linde avser att följa det finska exemplet eller helt stoppa vapenexporten till Turkiet dröjer svaret. På torsdagskvällen meddelar hon dock att hon kommer att arbeta för sanktioner mot Turkiet.

Enligt Mazlum, som är aktiv inom Rojavakommittéerna i Sverige men av säkerhetsskäl inte vill vara offentlig med sitt efternamn, kan den turkiska offensiven stoppas om viljan finns.

– Om världens länder beslutar sig för att stoppa det här är det möjligt. President Erdoğan låter stark och självsäker men bluffar mest, Turkiet är ett land med stora ekonomiska problem som inte ens kan tillverka sina egna vapen. Offensiven skulle avstanna om han blev lämnad ensam, om sanktioner infördes och vapenexporten stoppades. Det här sker med omvärldens tysta medgivande.

Mazlum har kontakt med soldater i de kurdiska styrkor som nu är satta under attack i Syrien och vittnar om en stark kampvilja, men en på sikt ohållbar situation.

– Då stred vi mot IS med amerikanskt luftunderstöd, i ett område med öppna slätter där det inte går att i längden stå emot flyganfall. För de kurdiska styrkorna i Syrien nu är situationen den omvända.

Vid den turkiska attackens inledning twittrade president Recep Tayyip Erdoğan om att turkisk militär inlett offensiv mot PKK, YPG och IS-terrorister, bland annat via flyganfall. Men enligt Mazlum finns det all anledning att oroas över vad som händer med de fångläger som nu huserar 70 000 IS-krigare och deras anhöriga om kurderna som ansvarar för lägren tvingas lämna dem.

– Det går inte att bortse från att det skedde utbrytningsförsök i flera fångläger precis när Turkiet inledde attacken. Särskilt i al-Hol-lägret med IS-familjer där det brändes ner tält i samband med att turkiska operationen inleddes.

Omkring 80 svenska mammor och barn finns i al-Hol-lägret i norra Syrien. Vad som sker med dem om kurderna tvingas bort går i dagsläget inte att säga.

– Det finns omkring 12 000 stridbara IS-krigare i de andra lägren. Det skulle vara katastrof om de tog sig ut.

Mazlum var en del i kurdiska prickskyttesdivisionen YPG under striderna mellan 2015 och 2016 och var bland annat med och fritog syriska Manbij från terrororganisationen IS. Han berättar om operationer för att ta tillbaka meter för meter, stad för stad, mot en brutal och taktisk motpart.

– Manbij var den första staden IS verkligen stannade kvar för att strida i, i stället för att falla tillbaka till andra ockuperade områden. Det finns de som påstår att IS skulle vara svaga och okunniga som stridande part, men jag kan säga att det inte stämmer. De är extremt brutala, taktiska och har en hög kampvilja. De stannade i princip kvar tills de valde att spränga sig själva.

De kurdiska styrkorna förlorade många soldater under denna framryckning, berättar Mazlum. I hans egen grupp bestående av både 15 kvinnliga prickskyttar i YPJ och 15 manliga i YPG skadades eller dödades hälften. Han förlorade själv flera av sina närmaste vänner under striderna mot IS.

– Det är vad som gör att jag känner mig uppgiven, att det kurdiska folket förlorat så mycket på att kämpa mot IS och att vi blir huggna i ryggen på det här sättet. Vi förlorade 10 000 soldater i kampen mot IS.

I dagsläget går mycket av hans tid och kraft åt till att försöka stoppa vapenexporten till Turkiet. Något han gör genom att försöka påverka politiker, själv har han aldrig varit partipolitiskt aktiv.

– Det är dubbelt, jag skulle inte tveka en sekund om jag behövdes i Syrien. Det har varit väldigt svårt att jobba politiskt i Sverige. Det är långa perspektiv och väldigt svårt att få folk med sig i arbetet mot vapenexporten. Fram tills nu, när det redan har smällt.