Bild: Wikimedia

Nyhet Kolindustrin och konservativa politiker vill stoppa den federala regeringens plan för att halvera utsläppen till 2030. Nu lutar Högsta domstolen mot att ge dem rätt.

I USA pågår just nu ett uppmärksammat ärende i Högsta domstolen. Några av landets största kolbolag och 19 delstater har överklagat ett eventuellt lagförslag som skulle innebära en begränsning av delstaternas växthusgasutsläpp.

– De skulle kunna sätta handbojor på den federala regeringens förmåga att överkomligt minska växthusgaser från kraftverk, säger Michael Oppenheimer, professor i geovetenskap och internationella frågor vid Princeton University, till The New York Times.

Genom att ge landets naturvårdsverk möjlighet att reglera hur mycket växthusgaser som ska tillåtas vill den federala regeringen halvera landets utsläpp till 2030. Vilket forskare konstaterat är helt nödvändigt för att världen ska klara klimatmålet om högst 1,5 graders uppvärmning. 

Enligt FN:s klimatpanel IPCC:s rapport som släpptes i måndags måste världen minska utsläppen snabbare. Klimatkrisen och dess följder blir allt värre om temperaturhöjningen överstiger 1,5 grader. Över tre miljarder människor är särskilt utsatta och sårbara för klimatförändringarna, enligt IPCC.

Lagförslaget har varit uppe för politisk strid sedan det först introducerades år 2015. Dåvarande presidenten Barack Obama ville göra det möjligt att kräva av delstaterna att minska koldioxidutsläppen. Och styra de mot att övergå från kol till vind- och solkraft. Efter transportsektorn står elproduktionen för största andelen av USA:s växthusgasutsläpp.

Efter en stor mängd stämningar från kolindustrin och republikanska delstater bestämde Högsta domstolen att förslaget skulle läggas på is. Nu har president Joe Biden en möjlighet att genomföra sitt eget förslag för att begränsa utsläppen, men riskerar alltså att hindras av Högsta domstolen. 

Enligt kritiker till förslaget handlar det om att myndigheter som naturvårdsverket inte har konstitutionell rätt att reglera ekonomisk aktivitet. Det är kongressens uppgift och inte byråkraternas, menar de. Kolbolagen och staterna backas upp av mäktiga konservativa grupper. Exempelvis Americans for Prosperity Foundation som har kopplingar till Koch-bröderna. De är kända för att finansiera organisationer som lobbar mot miljöregleringar. 

Biden-administrationen har i en skrivelse till domstolen bett den att avvisa ärendet. Eftersom det ännu inte finns ett helt färdigt lagförslag.

Men under måndagen gav Högsta domstolen, som domineras av konservativa domare, signaler om att den lutar mot att ge målsägandena rätt. Delstater kan fortfarande hävda att ett lagförslag kan skada dem även om det inte trätt i kraft, menade en domare. En annan framhävde att domstolen tidigare uttryckt sig skeptisk till att den federala regeringen ska kunna reglera en sådan stor del av ekonomin.

– Det var groteskt att höra kolindustrins advokater argumentera för att stoppa naturvårdsverket från att minska föroreningar som värmer upp klimatet. Trots att världens forskare varnar för ett större och förvärrat mänskligt lidande, säger Jason Rylander, advokat vid Center for Biological Diversity, till The Guardian.

Ärendet väntas avgöras i slutet av juni.