Foto: Flickr/ Paul Lowry
Foto: Flickr/ Paul Lowry

Nyhet För att inte överstiga 1,5 graders uppvärmning och för att främja en rättvis klimatomställning måste de rika ländernas olje- och gasproduktion ha upphört om tolv år, enligt ny rapport.
– Kriget i Ukraina påminner oss om hur instabila varor det är, säger rapportens författare.

Om världen ska ha ens 50 procent chans att klara klimatmålet om 1,5 graders uppvärmning och undvika de mest förödande konsekvenserna av klimatförändringarna, måste de rika länderna ha slutat producera olja och gas inom tolv år. Det konstaterar en ny rapport från Tyndall Centre, en brittisk organisation för klimatforskning.

Rapporten har tagits fram på uppdrag av International Institute for Sustainable Development, IISD. Syftet var att kvantifiera hur stor produktion av olja och gas som är godtagbar för att uppnå Parisavtalets klimatmål. Rapporten föreslår olika tidsperioder för utfasning utifrån ländernas välstånd, utveckling och ekonomiska beroende av fossila bränslen. För att främja att omställningen är så rättvis som möjligt.

Kevin Anderson, professor i energi och klimatförändringar vid Manchesters universitet, och gästprofessor på Uppsala universitet, har varit ledande i arbetet med rapporten.

– Att möta den pågående klimatkrisen kräver en snabb övergång från en fossilbränsle-ekonomi, men detta måste göras rättvist. Det finns enorma skillnader i länders förmåga att stoppa olje- och gasproduktion, och samtidigt bevara levande ekonomier och ge en rättvis övergång för sina medborgare, säger han i ett pressmeddelande.

Fram till 2030 måste länder som USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Förenta arabemiraten skärt ned på produktionen med 74 procent. De tillhör gruppen ”högsta-kapacitets-länderna” och producerar 35 procent av all olja och gas.

De fattigaste länderna med ”lägst kapacitet” får 28 år på sig att stoppa produktion, fram till 2050. År 2030 måste deras produktion minskat med 14 procent, konstaterar rapporten. I dag står de 25 länderna, däribland Sydsudan, Kongo-Brazzaville, Irak och Libyen, för elva procent av den globala produktionen.

Rapporten konstaterar att några av de fattigare länderna ”är så beroende av intäkter från fossila bränslen att ett snabbt avlägsnande av denna inkomst kan hota deras politiska stabilitet”. Trots att de har en liten olje- och gasproduktion.

Samtidigt skulle rika länder med stor produktion inte drabbas avsevärt ekonomiskt. USA, vars olje- och gasintäkter bidrar med åtta procent av landets BNP, skulle utan dessa fortfarande ha en BNP per capita på runt 60 000 amerikanska dollar. Näst högsta i världen.

– Det finns väldigt lite manöverutrymme om vi vill begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Även om detta schema ger fattigare länder längre tid på sig att fasa ut olje- och gasproduktionen kommer de att drabbas hårt av inkomstbortfallet, säger Dan Calverley, en av rapportens författare i pressmeddelandet.

– En rättvis övergång kommer att kräva betydande nivåer av ekonomiskt stöd till fattigare producenter, så att de kan möta sina utvecklingsbehov samtidigt som de skiftar till lågkoldioxidekonomier och hanterar den växande klimatpåverkan, fortsätter han.

Rapporten framställdes innan Rysslands invasion av Ukraina. Kevin Anderson framhåller dock att krigets påverkan på energipriserna ”gör oss påminda om att olja och fas är instabila globala varor”. Och att ”ekonomier som är beroende av dem kommer fortsätta att möta upprepade chocker och störningar”.

– Den effektiva och förnuftiga användningen av energi i kombination med en snabb övergång till förnybara energikällor kommer att öka energisäkerheten, bygga motståndskraftiga ekonomier och hjälpa till att undvika de värsta effekterna av klimatförändringar, säger han.