jobbsubventioner Med höstbudgeten väntas de sänkta arbetsgivaravgifterna utvidgas, framförallt för nyanlända, där de slopas helt. Men sänkta arbetsgivaravgifter kan bli en dyr reform utan tydliga jobbeffekter, enligt forskare.
Den 1 augusti sänktes arbetsgivaravgiften för unga, och från och med nästa år ska den slopas helt och hållet. Dessutom har reformen med sänkta arbetsgivaravgifter för den som anställer sin första medarbetare förlängts till två år och utvidgats till att även gälla enmansföretag.
Med start 2020 är också planen att arbetsgivaravgifterna ska slopas helt för nyanlända. Förslaget från Centerpartiet om ett så kallat ingångsavdrag lades fram först 2016, och är nu en del av januariöverenskommelsen. Förändringen var budgeterad att kosta drygt 12 miljarder kronor, men enligt uppgifter till bland annat DN kommer reformen troligen bli betydligt mindre än så.
Alliansregeringens sänkning i två steg av arbetsgivaravgifter för unga blev en omdiskuterad reform, som löpte i nästan tio år: från 2007 (första steget) till 2016. Forskningen pekar på vissa positiva effekter i att fler jobb skapades, och företag växte, men också att reformen blev väldigt dyr i förhållande till antalet arbetstillfällen.
– Det finns ett antal studier som har gjorts av försök med sänkta arbetsgivaravgifter, antingen totalt sett eller för en stor grupp som till exempel unga. Generellt sett är det väl inga uppmuntrande resultat. Det finns en viss jobbeffekt, men det kostar många skattekronor per jobb. Ofta beror det på att målgruppen skulle ha fått jobb ändå, säger Anders Forslund, som är biträdande chef och professor vid på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)
Unga upp till 26 år, som var de som omfattades av alliansens reform, är en sådan grupp där många egentligen inte stod så långt från arbetsmarknaden. Nyanlända står däremot ofta långt från arbetsmarknaden.
– När det gäller nyanlända kan man tänka sig att effekterna blir annorlunda, och att det snarast kan tänkas komma till nya jobb, säger Anders Forslund.
– Mot det här talar det faktum att vi redan har nystartsjobb som är en ganska stor subvention. Så det här tillkommer ju inte i ett vakuum där det inte funnits något alls tidigare, fortsätter han.
Arbetsgivare kan tänkas uppfatta ett slopande av arbetsgivaravgifter de två första åren som snäppet enklare att använda som subvention, än nystartsjobb. Det är en fördel, men en marginell sådan, tror han. Jobben som slopade arbetsgivaravgifter skulle ge, kan tänkas växa fram i samma branscher där nystartsjobb är vanligast, det vill säga inom hotell- och restaurangnäringen, städning, detaljhandel och andra serviceyrken.
Niklas Kaunitz är nationalekonom knuten till Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet. Tillsammans med Johan Egebark skrev han 2013 en utvärdering av de sänkta arbetsgivaravgifter för unga som alliansen införde.
Hans uppfattning är att effekterna troligen blir små av att sänkta arbetsgivaravgifter för nyanlända.
– Förmodligen beror det på att de grupper man vill nå står så långt från arbetsmarknaden att starkare åtgärder krävs. Arbetsgivaravgiftssänkningen 2007 och 2009* gav relativt begränsade effekter på sysselsättningen, i synnerhet för de svagaste grupperna, säger Niklas Kaunitz.
Nyanlända är just en sådan svag grupp som står längre från arbetsmarknaden än vad unga generellt gör.
– Sysselsättningen för nyanlända har tidigare subventionerats omfattande (instegsjobb), men utan stora effekter på sysselsättning. Det är därför oklart vilken effekt en sådan här, mindre, subvention kan få.
Positivt med Center-förslaget är enligt Niklas Kaunitz att det har en snävare målgrupp än alliansens unga, samt att det inte har någon åldersgräns, då en sådan tenderar att snedvrida subventionen. Ändå finns fler saker som talar för att effekterna blir begränsade.
– Sänkningen ger fortfarande en relativt begränsad kostnadssänkning för företag, givet ingångslönerna. Det är även möjligt att en del av skattesänkningen övergår i högre löner, vilket skedde vid den tidigare sänkningen. I så fall begränsas ytterligare kostnadssänkningen för arbetsgivare och därmed även effekten på sysselsättningen, säger Niklas Kaunitz.
Att subventionera jobb för vissa potentiella arbetstagare har alltid en effekt för de som inte omfattas av subventionen, säger Anders Forslund vid IFAU. För subventioner skapar sällan nya jobb, utan påverkar snarast vem som anställs.
– I någon mening kan man säga att om vi subventionerar jobb så blir effekten att någon annan får jobb än den som annars skulle få det. Den intressanta frågan är om den grupp man hjälper in befinner sig långt från arbetsmarknaden, säger Anders Forslund.
Att krympa reformen till att bli billigare kan göras på flera sätt: exempelvis att låta subventionen gälla färre personer, att sänka nivån på subvention (så att arbetsgivaravgiften bara sänks, och inte slopas) eller att låta perioden för subvention bli kortare än de två åren som gäller i C-förslaget. Men forskningen har inte tydligt svar på vad som funkar bäst.
– Vi vet för lite för att kunna säga vad som fungerar bäst. Det vi vet är att riktigt breda målgrupper inte är bra, säger Anders Forslund.
* Sänkningen av arbetsgivaravgifter infördes 2007, men utvidgades 2009.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
