Pensioner Könsgapet i de svenska pensionerna är störst i hela Norden, visar ny rapport. Sveriges Kvinnoorganisationer kräver att pensionssystemet görs om i grunden.
Könsgapet i de svenska pensionerna är störst i hela Norden. I genomsnitt har kvinnorna 28 procent lägre pension än männnen i Sverige. Samtidigt är pensionsgapet bara fem procent på Island, och åtta procent i Danmark. Det visar en ny rapport från Sveriges Kvinnoorganisationer.
Enligt organisationen är det det svenska pensionssystemet som ligger bakom den stora skillnaden mellan länderna.
– Ofta när man pratar om ojämställda pensioner syftar man på den ojämställda arbetsmarknaden. Att kvinnor jobbar kortare och är mer lågavlönade. Det stämmer i alla nordiska länder, men trots det är det stor skillnad i könsgapet, säger Jenny Andersson, sakkunnig i socialförsäkringsfrågor på Sveriges Kvinnoorganisationer.
I Danmark och på Island garanterar staten en slags grundtrygghet för alla pensionärer, enligt vissa kriterier, framhåller Jenny Andersson. I grunden blir alltså pensionen lika för alla. Men för att det fortfarande ska löna sig att arbeta finns också inkomstrelaterade pensioner. Så de har allmän ålderspension plus en tjänstepension på det.
– I Sverige är tanken att du ska jobba in all din pension. Det gör att ojämställdheten på arbetsmarknaden får ett större genomslag i det svenska systemet. Väldigt många kan inte tjäna ihop sin pension och får garantipension och bostadstillägg, i Danmark har man grundpension till alla och inkomstpension på det, säger Jenny Andersson.
Hon påpekar att den danska pensionssystemet har högst förtroende bland den egna befolkningen i hela Norden, medan Sverige har det lägsta.
Men även i tjänstepensionen är könsgapet i Sverige stort, 48 procent. Det beror enligt Sveriges Kvinnoorganisationer på att de som tjänar över taket i den allmänna pensionen, vilket oftast är män, får en högre avsättning till den allmänna pensionen än de som tjänar under taket, oftast kvinnor. Men i Norge är avsättningen densamma för löner över och under taket.
Organisationen föreslår att Sverige gör om pensionssystemet i grunden. Antingen med inspiration från Danmark och Island eller från Norge, som i övrigt har ett väldigt likt system som i Sverige.
De föreslår också att de som jobbar ofrivillig deltid ska kompenseras. Eftersom många kvinnor jobbar i yrken där heltid inte erbjuds skulle det vara ett sätt att minska pensionsgapet mellan könen, menar de. Det skulle också ge arbetsgivare ett starkt incitament att erbjuda heltidsanställningar till fler.
– I vår valenkät frågade vi riksdagspartierna om de vill reformera pensionssystemet på ett sådant sätt att gapet minskar. Alla svarade ja. Så här ger vi dem 15 förslag att jobba med, säger Jenny Andersson.
Varför tror du att det inte gjorts något åt de ojämställda pensionerna tidigare?
– Jag tror att en förklaring är att man skyller på den ojämställda arbetsmarknaden. Men jag vill motsäga det. Det är olika villkor på arbetsmarknaden men det pensionssystemet vi har i Sverige är bättre anpassat för mäns arbets- och livsvillkor än kvinnors. Arbetsmarknaden är ojämställd i hela Norden men ändå har andra länder lyckats hitta ett sätt att hålla nere skillnaderna, säger Jenny Andersson.
Kommunals ordförande Malin Ragnegård säger om rapporten att det är tragiskt att Sverige inte har högre ambitioner än så här, och återigen är sämst i klassen. Hon framhäver den dåliga arbetsmiljön i de kvinnodominerade yrkena som en stor anledning bakom det stora könsgapet i pensionerna.
– Vi ser att de flesta av våra medlemmar inte orkar jobba heltid fram till pensionen. Det är för att yrkena är underbemannade, underfinansierade och underprioriterade, säger Malin Ragnegård.
Hon menar också, precis som Sveriges Kvinnoorganisationer, att pensionssystemet behöver reformeras. Trygghetspensionen, som trädde i kraft förra året, är ett litet steg på rätt väg, framhåller hon.
Men framför allt måste heltidsarbete vara lika självklart i kvinnodominerade yrken som i de mansdominerade, understryker Malin Ragnegård. Hon är tveksam till att kompensera för ofrivilligt deltidsarbete, som Sveriges Kvinnoorganisationer föreslår. Det kan vara ett sätt att ta bort arbetsgivarens ansvar att organisera arbetet så att alla orkar och vill jobba heltid, befarar Malin Ragnegård.
– Det är att försöka kompensera en dålig arbetsmiljö i stället för att komma med konkreta förändringar, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
