Mathias Millberg Lindholm är lektor och docent på matematiska institutionen vid Stockholms universitet. (Bild: Pixabay)

Granskning Pandemier återkommer med jämna mellanrum. Så borde inte företagen kunna försäkra sig mot effekterna? Vi har kollat med expertisen.

Det stod snabbt klart att regeringens krispaket inte kommer hjälpa alla företag att överleva. En hel del verksamheter har drabbats så snabbt av nedgången att det inte hjälper med möjligheten att gå ned i tid för de anställda. Det ekonomiska läget är så ansträngt på vissa håll att tusentals medarbetare nu måste varslas om uppsägningar. Men hade det behövt gå så snabbt att hamna på obestånd i dessa branscher?

Historiskt sett har företagens risker kunnat försäkras för att underlätta vid stora ekonomiska smällar. En pandemi och följderna av en sådan är inte okänd materia. Virusutbrott drabbar mänskligheten med jämna mellanrum, och det borde kanske därför ha funnits en första krockkudde redan i företagens försäkringar?

Mathias Millberg Lindholm är lektor och docent på matematiska institutionen vid Stockholms universitet. Institutionen är specialiserad på försäkringsmatematik, och Millberg Lindholm har dessutom skrivit en avhandling om epidemisk modellering, det vill säga hur smittor som coronaviruset sprider sig rent statistiskt. Han håller med om att skadorna som företagen just nu genomgår till viss del är förutsägbara, men att det finns anledningar till att de är svåra att försäkra.

– Den här situationen skiljer sig från den klassiska idén med försäkring där det finns ett kollektiv av individer som är villiga att dela på en risk, och där alla inte kommer att drabbas samtidigt. Det vi ser nu innebär att i princip alla aktörer inom somliga företagssegment kommer att drabbas av avbrott samtidigt, säger han och fortsätter:

– Om vi däremot ser till exempelvis vanlig livförsäkring så kommer en utbredd pandemi troligtvis leda till att ”fler” människor dör, men inte att ”alla” människor dör. Denna senare situation har fortfarande någon form av fungerande riskspridningseffekt, även om denna blir mindre i händelse av till exempel en pandemi.

Att en risk kan vara stor för väldigt många i ett helt land är dock inget hinder i sig för en försäkringslösning, enligt Mathias Millberg Lindholm.

– Händelser som stormen Gudrun drabbade så gott som alla i ett bestämt område, men i andra delar av världen påverkades få av den händelsen. Det gör det möjligt att diversifiera risken ur ett globalt perspektiv, något försäkringsbolagen gör sinsemellan genom så kallad återförsäkring, vilket håller försäkringskostnaderna nere. Om detta inte är möjligt, vilket ser ut att vara fallet med den kraftiga nedgången inom till exempel resenäringen som nu sker samtidigt på en global nivå, så blir denna risk svår att sprida ut till och med på en global nivå.

– Problemet här är alltså att i princip alla drabbas samtidigt, om än vid en slumpmässig tidpunkt. För att täcka kostnader av detta slag kommer du i princip behöva göra en stor fondering, vilket påminner om katastroffonder som finns för att täcka till exempel kärnkraftsolyckor.

Men han tror inte att det skulle vara möjligt att få till stånd en sådan på frivillig basis.

– Eftersom det inte finns någon egentlig riskspridning, så är det oklart hur mycket en enskild företagare skulle tjäna på detta rent kostnadsmässigt mot att istället spara pengarna på egen hand.

Ett annat möjligt sätt att hantera risker som kommer med epidemiers påverkan på samhällsekonomin är katastrofobligationer.

– Sådana obligationer är finansiella instrument där betalningsströmmarna är kopplade till katastrofhändelser, vilka vanligtvis ges ut av försäkringsbolag för att skydda sin egen verksamhet. För att få dessa att bli praktiskt intressanta för mindre företag krävs att definitionen av “katastrofhändelse” blir tillräckligt specifik för att skyddet ska kunna träda i kraft när den behövs för den enskilda verksamheten. En annan aspekt är att detta är ett värdepapper som är en del av den finansiella marknaden som i sig kan vara instabil när detta skydd och betalningar ska betalas ut. Detta gäller förstås även försäkringsbolag och deras investeringar som backar upp deras utbetalningar.

Utifrån sina kunskaper om epidemiers spridningshastighet ser Mathias Millberg Lindholm även andra faktorer som kan göra risken svår att försäkra.

–Hur regering och myndigheter väljer att agera påverkar risken. I Sverige ser vi just nu en vilja att få ner takten på spridningen för att avlasta sjukvården. Ur ett avbrottsperspektiv kan det dock innebära att riskerna blir större eftersom samhället bromsas in under en längre tid än med ett snabbt sjukdomsförlopp. Det påverkar alltså hur lång tid en försäkring skulle behöva täcka förlusten i en verksamhet. Detta påverkar därmed hur långa avbrott som behöver kunna försäkras för att försäkringsskyddet ska uppfattas som relevant för den som köper försäkringen. Desto längre avbrott, desto dyrare att försäkra.

En del företagsförsäkringar har begränsade ersättningar vid avbrott i verksamheten som uppkommit på grund av myndighetsbeslut. Om en butik stängs genom avspärrningar som polis eller räddningstjänst upprättat kan företagaren på så vis få ersättning. Denna typ av ersättningar är oftast sekundära, det vill säga de betalas ut om inte någon annan ersättning finns, till exempel via allmänna medel. De är också oftast begränsade med ett takbelopp, exempelvis max tio prisbasbelopp.
Skulle inte en sådan avbrottsförsäkring gjort nytta för alla företag som påverkats av myndighetsbeslut kring corona?

–Det skulle absolut vara möjligt till viss grad, men även med ett tak för ersättningen så tror jag att det skulle bli en väldigt dyr försäkring. I alla fall om den skulle göra skillnad. Och det är ju därför staten måste kliva in om verksamheterna inte ska gå omkull.

Mathias Millberg Lindholm tror att hanteringen av coronaviruset kommer intressera försäkringsbranschen när den väl summeras.

–Det kommer säkerligen att räknas på detta, men min magkänsla är nog ändå att en försäkring inte är den långsiktigt bästa lösningen för att skydda företag när såna här extrema lägen uppstår.