Sjukpenning 7 av 10 som får avslag på sin sjukpenningsansökan går tillbaka till arbetsmarknaden, rapporterade media i förra veckan. Men att låginkomsttagares löneinkomster vid avslag går från 150 000 kr/år till 25 000 kr/år, var det tyst om. LO:s Kjell Rautio problematiserar bilden som rapporterats i media. 

Antalet sjukskrivna som får sin sjukpenning indragen har ökat de senaste åren. Från nästan 5 800 personer 2009 till 26 600 personer förra året.

Men i slutet av förra veckan kom till synes glada nyheter från Försäkringskassan. 7 av 10 som får avslag på sin sjukförsäkringsansökan går tillbaka in på arbetsmarknaden.

I SVT:s Rapport kunde man i fredags höra att »sjuktalen nu har vänt« och att en majoritet av dem som får avslag återgår till jobb.

Rapportens siffror har också tolkats som att det allt hårdare regelverket, med bland annat snäva tidsgränser, som alliansregeringen införde i sjukförsäkringen år 2008, fungerar som det är tänk.

Expressens ledarsida tycker att »metoden fungerar« och skriver att »bättre kontroller och avslag inom sjukförsäkringen är inte grymt utan bra«.

Enligt Svenskt Näringslivs socialförsäkringsexpert Catharina Bäck betyder Försäkringskassans rapport att rehabiliteringskedjan fungerar och att »företagen arbetar aktivt för att ta tillvara medarbetarnas arbetsförmåga«.

Men alla är inte lika övertygade om att det verkligen går att dra de slutsatserna utifrån rapporten. LO-utredaren Kjell Rautio tycker att rapporten framförallt kan vara utgångspunkt för en fördjupad analys.

– Det är omöjligt att utifrån rapporten säga ifall ökningen i antalet som är tillbaka i arbete efter avslag beror på att fler fått rehabilitering. Man måste också väga in att vi de senaste åren haft en kraftig högkonjuktur. Då brukar det vara lättare för människor med nedsatt arbetsförmåga att få ett nytt jobb eller återvända till sitt gamla jobb. Det gäller inte minst de yrken i välfärdssektorn där det råder arbetskraftsbrist och där sjukfrånvaron är hög. Det kan naturligtvis finnas fler saker som orsakar förändringarna i statistiken. Ska vi på ett seriöst sätt utvärdera regelverket i sjukförsäkringen krävs därför en mer fördjupad analys, säger Kjell Rautio.

På sin blogg lyfter Kjell Rautio frågan om de som återgår till arbete efter sjukskrivning kan försörja sig på de inkomster de får efter återgången till jobb. För att räknas som »i arbete« i Försäkringskassans rapport ska hälften av en persons pensionsgrundande inkomst, PGI, komma ifrån lönearbete.

– Har du en arbetsförmågenedsättning och, när Försäkringskassan drar in din sjukpenning, hamnar i en situation där du på grund av din sjukdom inte kan försörja dig arbete då är det svårt att se det som en seger. Även om hälften av din PGI kommer från lönearbete, säger Kjell Rautio.

Arbetsinkomstutvecklingen för den fjärdedel med de lägsta inkomsterna som fick avslag från Försäkringskassan år 2013 har störtdykt. Medianinkomsten*, från arbete som låginkomstgruppen hade två år före beslut om avslag låg omkring 150 000 kronor och år. Två år efter avslagsbeslutet är medianinkomsten för samma grupp cirka 25 000 kronor per år.

Medianinkomsten före och efter avslut respektive avslag år 2013. År 0 i diagrammet motsvarar avslutsår. Källa Försäkringskassan.

 

Försäkringskassan skriver: »Vi kan vidare konstatera att de som ligger i den undre inkomstkvartilen drabbas efter ett avslag, då deras inkomst från arbete sjunker drastiskt, men att detta delvis kompenseras via ersättningar från socialförsäkring och a-kassa.«

Men myndigheten gör ingen djupare analys än så. Generaldirektör Maria Hemström-Hemmingsson skriver i ett mejl till Dagens Arena:

»Den rapport som presenterades förra veckan går inte närmare in på inkomstbortfall utan analyserar i vilken grad personer som lämnar sjukförsäkringen har möjlighet att återgå till förvärvsarbete. Analysen utgår från registerdata om hur individerna försörjer sig ett år efter avslutad sjukskrivning«.

Kjell Rautio menar att många av dem som har nekats sjukpenning, till stor del deltidsanställda kvinnor, har fattiggjorts, något som knappast förbättrar deras hälsostatus eller deras förutsättningar att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden.

– Det är naturligtvis så att det är bra för hälsan att ha ett jobb som man klarar av, men att tvingas försörja sig på ett jobb som långsiktigt sliter ut ens hälsa och som man inte klarar av, det förvärrar bara ohälsan. Sjuknärvaron, det vill säga när du jobbar men du egentligen av medicinska skäl inte borde göra det, ökar. Alltså fler går och jobbar fast de egentligen inte borde, vilket långsiktigt förvärrar deras hälsoproblem.

Försäkringskassans rapport visar också att personer med tidigare sjukskrivningar i bagaget löper en 130 procent större risk att komma i en ny sjukskrivning inom ett år efter avslutat sjukfall, jämfört med dem som inte tidigare varit sjuka. Men om det beror på att allt fler tvingas jobba trots att de egentligen inte klarar av det, är svårt att avgöra säger Kjell Rautio.

– Samtidigt är det inte förvånande att den som en gång drabbats av ohälsa löper större risk att drabbas igen. Har du haft en hjärtinfarkt eller ett diskbråck har du naturligtvis jämfört med andra en förhöjd risk att drabbas  av de sjukdomarna.

Generaldirektör Maria Hemström-Hemmingsson skriver:

»Det är viktigt att hålla i minnet att sjukförsäkringen är en försäkring förenad med villkor vid nedsatt arbetsförmåga under begränsad tid; den har inte formen av en långvarig inkomstgaranti. Forskning visar också på att det är svårare att återetablera sig ju längre frånvaron från arbetsmarknaden pågår.«

LO:s fackförbund upplever att andelen, som Kjell Rautio kallar det, orimliga beslut från Försäkringskassan ökar. Arbetsförmedlingen har också slagit larm om att de personer som kommer från Försäkringskassan i större utsträckning är för sjuka för att jobba.

Läs mer: Arbetsförmedlingen kritisk mot Försäkringskassan

Försäkringskassans rapport sträcker sig fram till 2015. I slutet av 2015 ställde den rödgröna regeringen upp målet att sjukpenningtalet skulle minska till 9,0 dagar år 2020. Tidigare i år kom Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) med en granskning som visar att de nya direktiven fått effekt på Försäkringskassans bedömningar. Trots att lagen inte har förändrats så har bedömningarna kring vem som har rätt till sjukpenning har blivit mindre generös.

Den bilden delas dock inte av Försäkringskassan.

»Vi är självklart mycket måna om att alla människor ska få rätt stöd och hjälp. Vi kan dock enligt lag enbart bevilja sjukpenning om man uppfyller villkoren i sjukförsäkringen, i annat fall skall ersättning och stöd vid omställning komma från andra delar av samhällets trygghetssystem«, skriver Maria Hemström-Hemmingsson.

Kjell Rautio tror att gruppen som inte kommer kunna försörja sig på sin arbetsinkomst därför kommer att öka.

– Efter att Försäkringskassans tillämpning av lagstiftning skärptes under 2015 har vi sett fler avslag när det gäller sjukpenning. Med stor sannolikhet kommer därför allt fler att få svårt att försörja sig på den arbetsförmåga som Försäkringskassan bedömer att de har. Den gruppen kommer antagligen att öka, när vi får statistik för 2016 och 2017. Det vore inte orimligt att göra det antagandet.

Dagens Arena har sökt Svenskt Näringsliv.

*Medianinkomsten är inom statistiken det värde som delar ett datamaterial i två lika stora delar, så att det överskrids lika ofta som det underskrids.