sjukpenning Fler är sjukskrivna längre sedan Försäkringskassans regler mjukades upp för ett år sedan. Ändringarna har särskilt gynnat kvinnor som är sjukskrivna för stressrelaterade diagnoser och äldre som närmar sig pensionsåldern.
Den 1 februari 2022 ändrades sjukförsäkringen på några punkter, efter att kritik riktats mot att alltför många tvingas lämna sjukförsäkringen vid dag 180. Ändringen innebär att det blir lättare att få förlängd sjukpenning om man förväntas vara på väg tillbaka till arbete, eller för äldre genom att deras arbetsförmåga bedöms mot lämpliga arbeten istället för mot hela arbetsmarknaden
Syftet med lagändringarna var att undvika situationer där en individs sjukdom förvärras genom att en sjukskrivning avbryts för tidigt.
En ny rapport tyder på att de nya reglerna haft avsedd effekt. Fram till oktober hade drygt 8 000 personer beviljats förlängd sjukpenning på grund av särskilda skäl. 70 procent av dem var kvinnor. 6 procent av alla sjukskrivna som passerat dag 180 (februari-augusti) har beviljats förlängning på grund av särskilda skäl.
– Det fanns en jämställdhetsaspekt med lagändringen och vi kan se att kvinnor är lite mer representerade i gruppen särskilda skäl. Då ges man lite längre tid att komma tillbaka i arbete, säger Helena Persson Schill, analytiker på Försäkringskassan som skrivit rapporten.
Kvinnor är överrepresenterade inom psykiatriska diagnoser (ofta stressrelaterade sjukdomar) och det är främst den här diagnosgruppen som påverkats av regeländringen om särskilda skäl. Många är i åldersgruppen 40-59 år, och sjukskrivna på deltid när de beviljas förlängd sjukpenning.
Är det en viktig del i att beviljas särskilda skäl att man bara är sjukskriven på deltid?
– Vi vet att de flesta i gruppen börjar med att vara sjukskrivna på heltid, men när de beviljas särskilda skäl är de i hög grad sjukskrivna på deltid. Så då har de redan börjat gå tillbaka till arbete och man kan anta att det är lättare att planera för återgången, säger Helena Persson Schill.
De som har beviljats särskilda skäl lämnar sjukförsäkringen före dag 550, enligt siffrorna hittills.
När det gäller äldre sjukskrivna (62-64 år) har syftet med den nya lagen bland annat varit att färre ska tvingas ta ut pension i förtid, eftersom det ger lägre pension som dessutom måste fördelas på fler år.
– Vi ser att avslagen går ner mer för den här gruppen och att det framför allt är fler äldre med sjukdomar i rörelseorganen som får behålla sin sjukpenning, säger Helena Persson Schill.
Sjukdomar i rörelseorganen är exempelvis värk i rygg och axlar som ofta hänger ihop med fysiska arbeten som slitit på kroppen. Innan regeländringen fick den gruppen ofta avslag på sjukpenning eftersom de bedömdes kunna ta ett annat, mer stillasittande jobb.
– Vi kan möjligen se en liten tendens till att det är fler äldre som är sjukskrivna på deltid. Det är såklart positivt för intentionen var bland annat att ta tillvara arbetsförmågan hos dem som kan arbeta i viss grad. Kanske är det också så att om man jobbar på deltid kan man orka vara kvar i arbetslivet längre. Men det måste vi titta vidare på.
Vilka effekter tror du att den här lagändring har på äldres ekonomi och pension?
– Det är det vi behöver undersöka. Men man skulle kunna tänka sig att får man jobba längre och samla på sig pensionsgrundande inkomst så kan det leda till högre pension, och även kanske löneinkomst.
När det gäller regeländringen för behovsanställda har underlaget varit såpass litet så rapporten har haft svårt att dra några slutsatser om deras villkor.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
