Gudrun Brunegård och Oscar Sjöstedt

NYHET SD vill halvera biståndet för att finansiera en höjning av pensionerna. Men än så länge har de bara stöd av Moderaterna i sin strävan efter att sänka biståndet. Både Liberalerna och Kristdemokraterna håller enprocentsmålet högt.

På senare år har biståndet blivit en politisk stridsfråga i och med att både Moderaterna och Sverigedemokraterna har deklarerat att de inte står bakom Sveriges enprocentsmål. M:s hållning är att biståndssumman ska ner från 1 procent till 0,7 procent av BNI, bruttonationalinkomsten.

Den 29 september gjorde SD klart hur pass viktig denna fråga är för dem, då de på en presskonferens presenterade sin pensionsreform ”Tusenlappen”, en rejäl justering av dagens pensionssystem som ska ge 1 000 kronor mer i plånboken för en genomsnittlig pensionär. Höjningen skulle kosta 23 miljarder kronor årligen, och frågan var förstås var pengarna skulle tas.

– Det är budgeten som helhet som måste vara finansierad. Men eftersom jag tror att denna fråga om finansiering kommer att ställas, kan vi här konstatera att den varaktiga kostnaden finansieras med viss marginal av nedtrappningen av utgiftsområde 7, sa SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt och syftade på biståndet.

Han fick en fråga på presskonferensen om vad detta skulle betyda för biståndsmottagarna, till exempel dem som tar emot bistånd via Sida i Afghanistan.

– Det blir mindre pengar, det är det korta svaret. Vi föreslår en halvering av den nuvarande biståndsnivån, till 0,5 procent av BNI, svarade han.

Enligt biståndsorganisationen Diakonias biståndsexpert Magnus Walan, som noga följer den svenska biståndspolitiken, blir det svårt för SD att rucka på de andra riksdagspartiernas hållning till enprocentsmålet, förutom då Moderaterna.

– Liberalerna och Kristdemokraterna har varit väldigt tydliga med att de vill behålla 1 procent av BNI i bistånd. Ebba Busch har uttryckligen lovat detta till och med. Men det är klart att det kan blir någon form av förhandling mellan partierna. På så sätt är det en öppen fråga, säger Magnus Walan, vars organisation Diakonia är delvis finansierad av bistånd.

Diakonia skrev under sommaren tillsammans med tre andra organisationer, Kvinna till kvinna, RFSU och Svenska Afghanistankommittén, en debattartikel i Sydsvenska Dagbladet som de riktade till Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni. De uttryckte oro inför de signaler som partiet gett om att de kunde tänka sig att stödja de partier som vill sänka biståndsbudgeten.

De bägge riksdagsledamöterna Fredrik Malm (L) och Maria Nilsson (L), Liberalerna, svarade då bland annat att ”Liberalerna står fast vid enprocentsmålet. Vi lever i en tid när den demokratiska utvecklingen på många håll i världen går bakåt och fattigdomen har ökat i pandemins spår”.

Minst lika tydliga är Kristdemokraterna.

– Vi har alltid varit biståndsvänner i KD, säger Gudrun Brunegård som är Kristdemokraternas biståndspolitiska talesperson, till Dagens Arena.

Hon betonar att det var med Kristdemokraternas tidigare partiledare Alf Svensson som biståndsminister som 1-procentsmålet för första gången nåddes i Sverige, och att KD så sent som i budgetförhandlingen mellan Moderaterna och KD 2018 nådde framgång med sin biståndspolitik.

– Vi fick igenom ett bibehållande av enprocentsmålet och frågan ligger i KD:s DNA. Så sent som i går på vår budgetpresentation och även på vår presskonferens om rättspolitik upprepade såväl vår partiledare Ebba Busch och vår gruppledare i riksdagen Andreas Carlson att vi står fast vid enprocentsmålet.

Vad säger du till SD-företrädare och andra som menar att en del av biståndspengarna behövs hemma, till exempel för pensionerna.

– Vi lyckas i vår budget att ge både bättre villkor för pensionärer samtidigt som vi behåller enprocentsmålet. Det handlar om vilja men också om solidaritet, men då inte i den socialistiska meningen utan om att stå upp för alla människors lika värde och för människor i nöd. Det är också långsiktigt viktigt att lägga pengar på mänskliga rättigheter, utbildning och demokrati i andra länder, eftersom det minskar spänningarna i världen och riskerna för att människor måste ta sig till andra länder.

Ebba Busch sa i TV4 i går onsdag att KD satsar på ett effektivt och träffsäkert bistånd. Kan du utveckla detta?

– Det är viktigt att se vad som ger utväxling och här anser vi att bistånd som går via civilsamhällets organisationer ofta ger ett bättre resultat. Kyrkorna, fackförbunden och kooperationen har ofta systerorganisationer på plats vilket ger biståndet en bättre genomslagskraft. De har en rak kontakt med systerorganisationerna och inte så många mellanled, vilket minskar risken för korruption.

Men man måste också se över hur Sida och FN jobbar, framhåller hon.

– En del verksamheter fungerar mycket bra. Goda exempel finns bland annat bland UNDP:s program och Unesco, men sedan finns det också resultatmässigt sett mer tveksamma verksamheter som behöver reformeras för att bli effektiva, säger Gudrun Brunegård.

När det gäller de andra riksdagspartierna i riksdagen bedömer Diakonias expert Magnus Walan dem som ”stabila” i förhållande till enprocentsmålet.

– Ja, och då tänker jag på att Centern nyligen har antagit en ny biståndspolitik och för Socialdemokraternas del ser jag inte att de kommer att ändra sig inom kort. Fattigdomen ökar i världen och regeringen har gett ett omfattande miljardstöd till företagen. Då skulle det se illa ut för regeringspartierna om enprocentsmålet övergavs, säger Magnus Walan.