budget 2021 Vid beräkning av några av de största privatekonomiska reformerna i budgetarna för 2019–2021 kommer regeringen fram till att gini-koefficienten – som mäter ojämlikhet – knappast förändras alls. Men finansministern är nöjd med 2021 års budget: »Sossepolitik«.
Om Socialdemokraterna förra året tvingades bita i det sura äpplet när de gick fram med vad samarbetsparten Centerpartiet kallade en »skattesänkarbudget«, var finansminister Magdalena Andersson (S) betydligt mer nöjd med fördelningseffekten i budgeten för 2021, och talade om att »hjärtat tog ett glädjeskutt«.
– Det är sossepolitik när det är som allra bäst, sa Magdalena Andersson under pressträffen om budgeten på måndagsmorgonen.
I budgeten för 2020 sänktes skatterna med 16 miljarder kronor, medan skattehöjningar motsvarade drygt 2 miljarder kronor. Den största skattesänkningen stod den slopade värnskatten för, som kostade drygt 6 miljarder kronor och beräknas kosta lika mycket nästa år.
Att omfördelningsprofilen ser annorlunda ut i år är möjligen kopplat till att budgetsatsningarna totalt är så mycket större: 105 miljarder kronor, att jämföra med knappt 30 miljarder för i år. Därför kan budgeten rymma skattesänkningar för nästan dubbelt så mycket – 30 miljarder – som i förra budgeten, men samtidigt rymma betydligt mer på utgiftssidan.
Av de 30 miljarderna läggs 13,5 miljarder på sänkta skatter på inkomster och jobb, och 9 miljarder kronor på sänkta arbetsgivaravgifter – en reform som Magdalena Andersson i dag inte ville svara på om den skulle ge några jobb alls.
Totalt motsvaras 75 procent av budgetsatsningarna av offentlig konsumtion, det vill säga ökade utgifter. Det är också den här delen av budgeten som kommer att spela störst roll för att skapa de 75 000 jobb som regeringen beräknar kommer komma till under 2021 – främst inom offentlig sektor.
I januariavtalet står att samarbetspartierna ska »minska klyftorna mellan dem som får jobb och dem som står utanför, mellan den som levt länge i Sverige och den som nyss kom hit, mellan bostadsområden och landsändar«. Det står också att man ska genomföra en skattereform som bland annat ska »utjämna dagens växande ekonomiska klyftor«.
Magdalena Andersson (S) sa idag att hon var nöjd som socialdemokrat över att presentera en budget vars satsningar gynnar låginkomsttagare mer än höginkomsttagare. Samtidigt ville hon inte svara på frågan om hur de sammantagna budgetarna som lagts fram inom ramen för januarisamarbetet har lyckats med att minska klyftorna.
– Det är klart att vi vill fortsätta bedriva en politik för att minska klyftorna, och med den här budgeten tar vi också ett steg i den riktningen, svarade finansministern på Dagens Arenas fråga.
Regeringen redovisar själva de fördelningspolitiska effekterna av budgeten – och av de största privatekonomiska förändringarna i budgetarna 2019–2021 – i en bilaga till budgeten.
Där redovisar också den fördelningsmässiga utvecklingen generellt, åren 1995–2018.
- Den sammantagna bilden är att den ekonomiska standarden ökat mest bland toppinkomsttagarna, och mer i mitten av inkomstskiktet än i det lägre skiktet. På senare år har inkomsterna utvecklats jämnt i de flesta grupperna – förutom bland toppinkomsttagarna som dragit ifrån ytterligare. Toppens inkomstutveckling förklaras till stor del av ökade kapitalinkomster.
- Andelen personer med låg ekonomisk standard har ökat under perioden, men stabiliserats på 14–15 procent av befolkningen under senare år.
- Sedan 1990-talet har den ekonomiska standarden varit högst i storstadsregionerna Stockholm och Göteborg, och lägst i glesbygdsregioner. Men skillnaderna har ökat. Den relativt högre inkomststandarden för en stockholmare jämfört med genomsnittsinvånaren i Sverige var i mitten 1990-talet 7 procent – 2018 hade den ökat till 17 procent. Det här ökande ekonomiska glappet mellan storstäder och glesbygd beror främst på att kapitalinkomsternas utveckling har skenat de senaste decennierna – en utveckling som främst är koncentrerad till Stockholm och Göteborg.
Regeringens fördelningsanalys visar också hur satsningar på välfärden gynnar hushåll med lägre inkomster mer, för de använder välfärdstjänster till ett högre värde än de med högre inkomster. Även hushåll mer personer över 75 år och hushåll med barn skjuts uppåt i inkomstgrupp när välfärdsresurserna ökar.
I slutet av kapitlet om inkomstfördelning gör regeringen en sammanvägd bedömning av några av de största privatekonomiska reformerna i budgetarna under åren 2019–2021 (inkluderat M+KD-budgeten) för att visa på de fördelningsmässiga effekterna.
Den visar att gini-koefficienten, som mäter inkomstspridningen i befolkningen, är i stort sett oförändrad när de budgetar som presenterats hittills under mandatperioden vägs samman.
Den tillfälliga skattesänkning som rör personer med arbetsinkomster på 5 miljarder kronor för 2021 är inte medräknad.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.