Sigrid Melchior, journalist och rapportförfattare. Foto på flagga: Greg Montani / Pixabay

EU-valet De svenska partierna har hållit sina vallöften om arbetsmarknadspolitiken. Men vad de egentligen tycker är ofta otydligt och alla använder »den svenska modellen« som argument – men för olika politiska linjer. Det visar en ny rapport från Arena idé.

EU har fattat beslut om flera tunga förslag som rör arbetsmarknaden sedan valet 2014. Framförallt handlar det om det reviderade utstationeringsdirektivet, men också om sociala pelaren, vägpaketet om internationell lastbilstrafik och föräldraledighet.

I en ny rapport har den Bryssel-baserade journalisten Sigrid Melchior granskat hur de svenska partierna har röstat i arbetsmarknadsfrågor, och jämfört med vad de lovade väljarna före valet. Rapporten visar att partierna i stort har levt upp till sina vallöften och röstat i enlighet med den linje de har drivit.

  • Medan de rödgröna partierna i princip alltid röstar för stärkta sociala rättigheter för arbetstagare, är de borgerliga ofta emot. Särskilt Moderaterna och Kristdemokraterna för en sådan linje, medan Liberalerna ibland velat stärka minimirättigheter, till exempel när det gäller föräldraledighetsdirektivet.
  • Att Vänsterpartiet har en EU-kritisk hållning påverkar i princip aldrig hur de röstar i arbetsmarknadsfrågorna eftersom de röstar för politik de gillar, även om den innebär mer inflytande för EU över nationell politik.
  • Sverigedemokraterna håller däremot fast vid sin EU-kritiska linje, och röstar emot det mesta som innebär att flytta mer makt till EU över arbetsmarknaden. Ett undantag är utstationeringsdirektivet där partiet, i enlighet med sina löften om att motverka lönedumpning, röstat för det omarbetade förslaget som stärker utstationerade arbetares rättigheter.
  • Feministiskt initiativ drev ingen politik som rörde arbetsmarknaden i sin valkampanj, och har i parlamentet oftast röstat som den socialdemokratiska partigruppen S&D, som de tillhör.

Frågan är då om det finns några frågetecken för väljarna, eller om de kan var nöjda med hur de röstar när det gäller arbetsmarknadsfrågorna?

– Alla partier är för vaga, tycker jag. Men det hänger ihop med att vi i regel inte har så bra kunskap om EU. Politiker ger ofta halva vallöften, genom att använda argumentet att de inte vill flytta makten över en viss fråga till EU, säger Sigrid Melchior.

Det här kan ta sig lite olika uttryck hos olika partier.

– Borgerliga partier hänvisar oftast till att de inte vill att EU ska bestämma över området. S kan istället säga »det är bara minimiregler, så det kommer inte att påverka Sverige«, men undviker sakfrågan.  Till exempel när det gäller föräldraledighetsdirektivet, som från början föreslog fyra obligatoriska pappamånader; vad hade S tyckt om det gick igenom och EU skulle avgöra svensk föräldraledighet?

Något annat som framträder i rapporten är hur alla partier talar om den »svenska modellen«, men använder det som argument för olika politiska linjer. Viss sorts retorik riskerar att vilseleda väljarna, man Sigrid Melchior.

– KD har inför valet i maj valt att ha som sin stora valfråga att stoppa överföring av makt till EU över sociala frågorna. Det är klart att de vill utmana S i den nationella politiken, men de verkar ha missförstått lite. Den sociala pelaren är ju ingenting, den ändrar inte fördragen.

– Socialdemokraterna har å sin sida som huvudfråga att »stoppa extremister«. Det blir också lite att avpolitisera EU-nivån i politiken.

I själva verket finns alltid möjlighet att komma med ändringsförslag som anpassar lagar till svenska villkor.

– Om man verkligen vill stoppa överföring av makt till EU borde KD driva opinion mot att slopa vetorätten för medlemsländerna i sociala- och skattefrågor, något som nu diskuteras.

Enligt Sigrid Melchior har arbetsmarknadsfrågorna varit viktigare än vanligt den här mandatperioden. Många lagändringar har gjorts, delvis som en följd av att arbetet med den sociala pelaren har prioriterats. Det märks genom att nästan alla svenska partier velat debattera den sociala pelaren, säger hon, men i Europaparlamentet är det bara ett parti – Socialdemokraterna – som har en ledamot i sysselsättningsutskottet.

– Socialdemokraterna har satt sig i utskottet och det är så man får inflytande i EU-parlamentet. Sitter du i utskottet så har du en penna i handen och kan påverka lagförslag under arbetets gång.

Marita Ulvskog (S) har varit tillförordnad ordförande för sysselsättningsutskottet under flera år och var rapportör, alltså huvudansvarig, för en revidering av gränsvärden för cancerogena ämnen.

Sverigedemokraten Peter Lundgren var skuggrapportör, alltså representant för sin partigrupp EFDD, för det så kallade vägpaketet, som rör bland annat lönedumpning och ett socialt skyddsnät för lastbilschaufförer. Men när SD mitt under mandatperioden bytte partigrupp till ECR förlorade de den positionen.

De svenska borgerliga partierna går ofta emot sina partigrupper EPP och Alde i omröstningar, vilket skedde exempelvis i förslagen om utstationering, sociala pelaren och föräldraledighet.  Framförallt gäller det här M och KD som röstat emot alla arbetsmarknadsförslag förutom ett stärkt skydd mot cancerframkallande ämnen.

Beror den här klyftan på att de svenska högerpartierna är mer EU-kritiska än sina europeiska kolleger eller har de en mer marknadsliberal syn i sociala frågor?

– Jag tror det ligger något i båda delarna. Vi är nöjda med vår modell och rätt EU-kritiska, men det har kanske också att göra med att det går bra i Sverige nu. En ökad ekonomisk ojämlikhet i svallvågorna av finanskrisen har fött en vilja att förbättra sociala förhållanden. De effekterna av krisen känner vi inte av riktigt i Sverige.

Sigrid Melchior påpekar att reformerna på arbetsmarknadsområdet konsekvent har gått i vänsterriktning, trots att högern dominerar EU-parlamentet och kommissionens ordförande är från ett högerparti.

I grunden tycks partiernas hållning i arbetsmarknadsfrågorna ligga fast inför nästa mandatperiod. Men några tendenser till svängningar tycker Sigrid Melchior sig se.

– Liberalerna verkar tycka det är mer intressant att satsa på gemensamma minimiregler än tidigare. Det blev ganska tydligt under en EU-debatt nyligen att L och C gjorde lite olika analyser.

– Jag tror också att SD kommer att rösta mer konsekvent åt höger efter att de bytt partigrupp till det mer traditionellt konservativa ECR. Jag tycker mig redan se en sådan tendens.