Professor Ruth Mannelqvist. Bild: Umeå universitet

sjukersättning Antalet personer med sjukersättning väntas minska med mer än 20 procent på bara några år. Regeringen och myndigheten har påtalat behov av mindre stränga regler. Men professorn i juridik, Ruth Mannelqvist, anser att det även med dagens regler är möjligt att bevilja fler sjukersättning.

Siffrorna i Försäkringskassans prognos är anmärkningsvärda, anser Ruth Mannelqvist, professor i juridik vid Umeå universitet. Hon syftar på att det är så få nybeviljanden till sjukersättningen, i kombination med att många faller ut ur ersättningen på grund av ålder.

– Jag är inte säker på att Försäkringskassan tillämpar reglerna så som det är tänkt, även efter regelskärpningen 2008. Min misstanke är att man har en restriktiv hållning för att sänka sjuktalet, säger Ruth Mannelqvist.

I prognosen som Försäkringskassan publicerade i mitten av februari framgår att myndigheten anser att de hanterar reglerna på rätt sätt.

– Men Försäkringskassan hänvisar till en utredning från Riksrevisionen som stöd för att hävda att de hanterar reglerna på rätt sätt. I den utredningen, som är gjord av nationalekonomer, hänvisas dock endast tillbaka till Försäkringskassans egen bedömning om att man tillämpat reglerna korrekt, vilket bara blir ett cirkelresonemang utan någon egentlig granskning, säger Ruth Mannelqvist.

Trots att Försäkringskassan själva lämnade en skrivelse till regeringen 2017 med förslag om att lätta upp reglerna så att fler kan kvalificera sig för sjukersättning, menar Ruth Mannelqvist att myndigheten inte kan frånskriva sig ansvar för hur de tolkar regelverk och domar.

– De styr ju själva hur strikt de tillämpar reglerna, säger hon.

2008 skärptes reglerna för att beviljas sjukersättning, bland annat genom att möjligheten till en tillfällig sjukersättning togs bort. Möjligheten att beviljas sjukersättning under en period på som längst tre år, kom till några år tidigare efter diskussioner om problemet med en så kallad »mellangrupp«, som är för sjuk för sjukpenningen, men inte har tillräckligt långvarig sjukdom för att kvalificera till sjukersättningen.

Läs också: Prognos: Drastisk minskning av personer med sjukersättning

I dag är det framför allt två kriterier i Försäkringskassans prövning av rätt till sjukersättning som Ruth Mannelqvist anser har för högt ställda krav. Ett av dem gäller just hur man ser på begreppet »stadigvarande« som ska gälla en sjukdom eller funktionsnedsättning för att bevilja sjukersättning.

– När det gäller bedömningen om en nedsatt arbetsförmåga kommer att finnas i framtiden kan man inte ställa samma beviskrav som när det gäller hur personen mår idag. Trots det har Försäkringskassan lagt väldigt stark bevisbörda på individer och läkare för att nå upp till att beviljas sjukersättning, säger Ruth Mannelqvist.

Den andra delen i bedömningen som hindrar många att kvalificeras till sjukersättningen är formuleringen om att man ska ha uttömt alla möjligheter för att den sjuke ska kunna arbeta. Här menar Ruth Mannelqvist att Försäkringskassan har möjlighet att göra en betydligt mindre restriktiv tolkning än vad de gör i dag.

– Faktiska prövningar, till exempel genom arbetsträning, bör i högre utsträckning kunna ligga till grund för en generell och övergripande bedömning av arbetsförmågan. Man ska inte behöva bevisa att man har prövat allt som går, säger hon.

Ruth Mannelqvist anser dessutom att några prejudicerande domar som kom 2011 skulle kunna ge Försäkringskassan extra råg i ryggen för att bli mer generösa i sin bedömning.

I en av dessa domar slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att begreppet »stadigvarande« i kraven för sjukersättning inte betyder livslångt, samt att rehabiliteringsåtgärder inte behöver sättas in för att möjligheterna ska anses uttömda att återfå arbetsförmåga. Istället räcker det med att läkare bedömer att rehabiliteringsåtgärder inte hjälper till för att få tillbaka arbetsförmågan.

– Det jag tycker är mest alarmerande med den här utvecklingen handlar om hur man ser på sjukersättning. Vi riskerar att få en grupp i 60-årsåldern som inte kan arbeta exempelvis på grund av att man blivit utsliten på jobbet, och som inte har rätt till sjukersättning och inte kan plocka ut sin ålderspension utan att göra stora ekonomiska förluster.

– Det riskerar att bli en grupp fattiga pensionärer, som i slutet av sina yrkesverksamma år måste leva på familj eller anhöriga.