Statsskulden Bristande underhåll och investeringar som skjutits på framtiden gör att staten ligger efter på flera områden. Det visar en rapport från tankesmedjan Arena idé. Det visar nya beräkningar av hur stora statliga lån som behövs för att säkra bland annat avlopp, järnväg, el-, och livsmedelsförsörjning.
Dagens finanspolitiska ramverk – budgetreglerna som riksdag, kommuner och regioner måste hålla sig till – säger att statsskulden ska ligga mellan 30 och 40 procent av BNP. I dag är den på väg att sjunka under 30 procent. Det finns samtidigt en enighet bland politiker och ekonomer om att Sverige behöver mer investeringar, menar Elinor Odeberg, chefsekonom på Arena Idé och rapportförfattare. I sin rapport har Arena Idé även utgått från att lån lämpar sig som finansieringsform när investeringarna ger utdelning för flera generationer framåt.
Första kostnadsuppskattningen
Tankesmedjan har sammanställt investeringsbehoven i vatten- och avloppssystem, transportinfrastruktur, elförsörjning, bostäder, försvar och civil beredskap, jordbruks- och livsmedelsförsörjning. Man har sedan gjort en lånekalkyl utifrån det.
– Ingen har faktiskt försökt uppskatta storleken på investeringsbehoven i tidigare kartläggningar. Debatten utgår mycket från vad som är en rimlig skuldnivå, snarare än vad skulden behöver finansiera, säger Elinor Odeberg.
Staten skulle behöva investera någonstans mellan 49 och 171 miljarder i snitt mer per år, motsvarande mellan 0,8 och 2,7 procent av BNP, för att täcka investeringsbehoven, enligt rapporten. De största kostnaderna finns inom elförsörjning och transportinfrastruktur. Kostnadsnivån kan jämföras med till exempel försvarsbudgeten på 2 procent.
Inte oroad över risker
Investeringarna varierar mycket över tid, med en topp 2027 till 2029 på 3,5 procent av BNP, för att därefter minska och plana ut beroende på hur lång tid investeringen pågår. Till exempel beräknas järnvägsbyggandet ta längst tid och sträcka sig ända till 2046.
Vilgot Österlund, statistiker och rapportförfattare, är inte oroad över att lånenivån skulle innebära samhällsekonomiska risker.
– De finansiella riskerna är inte så stora, med den nivån som Sveriges statsskuld ligger på. Men en risk kan vara att man börjar låna till andra saker också.
Oklara budgetregler
Med dagens finanspolitiska regler är det inte möjligt att ta så stora statliga lån som skulle behövas för att finansiera kostnadspuckeln för 2027-2029. Men det finns samtidigt visst tolkningsutrymme kring hur stora lån staten kan ta, enligt Vilgot Österlund.
– Under pandemin lånade man flera hundra miljarder kronor. Om viljan finns går det att göra saker inom ramverket också. Så frågan är om ramverket behöver ändras eller om det är politiken som behöver ändras.
Svaret på det ger Arena Idé i nästa delrapport av skuggöversynen av det finanspolitiska ramverket som kommer ut i maj.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
