Foto: Pixabay

kompetensutvisningar En ny tolkning av reglerna för arbetskraftsinvandring kan göra det svårare att få permanent uppehållstillstånd. Förändringen ställer till det för invandrare som redan har arbetat i flera år i Sverige, menar kritiker. 

Mariam Abdelsadek är 31 år och arbetar som it-konsult i Sverige sedan flera år. Hon är från Egypten och har haft arbetstillstånd sedan 2014 som har förlängts i flera omgångar. Hennes nuvarande arbetskontrakt sträcker sig året ut, och därefter kommer hon antingen arbeta kvar för den svenska delen av företaget, eller för den egyptiska där hon också tidigare varit anställd.

När man har haft arbetstillstånd i Sverige i sammanlagt fyra år – vilket Mariam har – kan man beviljas permanent uppehållstillstånd, men när hon för ett halvår sedan ansökte om förlängt uppehållstillstånd fick hon avslag. Migrationsverket beviljar henne inte permanent uppehållstillstånd, men inte heller en förlängning av arbetstillståndet.

– Jag förstår ingenting. Jag förstår inte hur de räknar, och jag har om någon bidragit till Sverige, säger hon.

It-konsulten Mariam Abdelsadek.

 

Enligt Mariam Abdelsadek borde hon antingen kunna få permanent uppehållstillstånd nu, eller i höst efter en förlängning. Men enligt Migrationsverket har hon haft arbetstillstånd i Sverige i fyra år, vilket hindrar att tillståndet förlängs, eftersom myndigheten kommer fram till att hon inte har rätt till permanent uppehållstillstånd nu.

Strax före Mariams beslut om utvisning kom ett nytt rättsligt ställningstagande från Migrationsverket, alltså ett klargörande av hur lagen ska tolkas. På hemsidan skriver myndigheten:

»Ställningstagandet innebär att arbetstagare som inte får permanent uppehållstillstånd inte heller kan beviljas ett nytt arbetstillstånd direkt efter hemresan. Ett nytt arbetstillstånd kan normalt beviljas tidigast sju år efter den dag som arbetstagaren fick sitt första arbetstillstånd.«

Ställningstagandet bygger på att det tidigare har ansetts oklart vad som gäller efter maxgränsen fyra år med arbetstillstånd i Sverige. Ska det ses som de fyra åren är de enda under en livstid, eller att den som utvisas efter fyra år kan komma tillbaka efter några månader på ett nytt arbetstillstånd? I praktiken har Migrationsverket sällan gjort tolkningen att någon är utvisad på livstid efter fyra år, utan det har gällt en kortare period.

Den nya lagtolkningen innebär att ett arbetstillstånd ska kunna ges i maximalt 4 år under en sjuårsperiod. Har du varit i Sverige i 4 år och arbetat, och nekas permanent uppehållstillstånd vid ansökan om förlängning, måste du alltså lämna landet och vänta tre år innan det går att beviljas uppehållstillstånd på grund av arbete igen.

Matthew Kriteman företräder organisationen Diversify foundation som företräder arbetskraftsinvandrares rättigheter, och arbetar för inkludering och lika rättigheter. De anser att ställningstagandet innebär en strängare tolkning av rätten till uppehållstillstånd, och att det tyder på att det nu blir svårare att beviljas permanent uppehållstillstånd.

Erik Holmgren, enhetschef på arbetstillståndsenheten, medger att det nya ställningstagandet kan vara mer negativt för de personer som redan vistats här i fyra år, och som står mellan att få ett permanent uppehållstillstånd och att utvisas.

– Om man har varit här i fyra år och det har varit problem under de åren; oavsett om det gäller villkoren på arbete eller om man inte har jobbat tillräckligt så kan det vara negativt, det är möjligt. Vi som myndighet har ett ansvar för att det ska vara rättssäkert, och ske en konsekvent bedömning. Ibland får det negativa konsekvenser i enskilda fall, men vi måste ta ansvar för helheten, säger Erik Holmgren.

Han tillägger samtidigt att för de som varit i Sverige kortare än fyra år kan den nya tolkningen av reglerna möjliggöra en mer generös bedömning.

– Om man har jobbat i två år, och får avslag kan du åka tillbaka till hemlandet och där söka och få arbetstillstånd igen. Hittills har det varit oklart och besluten har nog spretat, det har varit diskussion om det här med karantäntid* till exempel, säger Erik Holmgren.

I Mariam Abdelsadeks fall blir resultatet att hon utvisas, eftersom Migrationsverket har funnit att hon bara har arbetat som längst 32,5 månader under en period på 48 månader med arbetstillstånd. Mariam själv har kommit fram till att hon har arbetat i 38 månader under perioden, och menar att den tid hon inte har arbetat beror på att hon har väntat på ett nytt arbetstillstånd.

– Jag förstår inte hur de räknar dagarna. Vissa perioder har jag varit i mitt hemland och väntat på ett nytt tillstånd och det tar flera månader, så då är det inte mitt fel, de är väldigt sena med handläggningen ibland, säger Mariam Abdelsadek.

Enligt Mariam Abdelsadek har Migrationsverket gett henne arbetstillstånd retroaktivt, vilket får till följd att merparten av de perioder då hon inte har arbetat i Sverige beror på att hon väntat på ett nytt arbetstillstånd.

Men Migrationsverket uppger att det inte är så de har tillämpat reglerna.

– I de fall där det är en ren förlängning av arbetstillstånd har man rätt att fortsätta arbeta i Sverige under tiden man väntar, och sedan knyter vi ihop tillstånden retroaktivt. Men har man jobbat en period och sedan lämnat Sverige och söker ett nytt tillstånd så beviljar vi tillståndet från tidigast beslutsdatumet, och vad jag kan se i historiken är det precis så som har skett. Så det ska inte påverka i det här fallet, säger Erik Holmgren, enhetschef på arbetstillståndsenheten på Migrationsverket.

För Mariam får regeltillämpningen effekten att hon inte bara nekas permanent uppehållstillstånd. Hon kan inte heller få förlängt arbetstillstånd utan utvisas ur Sverige under tre år framåt, om hon inte kan få uppehållstillstånd av andra skäl.

– Vi köpte precis ett hus tillsammans och så kommer det här beskedet. Jag känner mig väldigt nedstämd. Jag förstår inte varför det här görs mot mig. Jag är gift och vill ha barn till exempel, men hur kan jag skaffa barn i den här situationen? Livet sätts på paus, säger Mariam Abdelsadek.

Tidigare hade Mariam Abdelsadek också en pågående ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning hos Migrationsverket, men hon valde att stänga ned den eftersom hon bara fick ha en ansökan om uppehållstillstånd aktiv. Att Mariam Abdelsadek är gift med en svensk man är inget Migrationsverket kan ta hänsyn till i bedömningen om uppehållstillstånd på grund av arbete, säger Erik Holmgren.

– Nej, det vi har prövat är anknytning till arbetsmarknaden i det här fallet. Det är inte relevant att pröva om någon är gift i fallet med uppehållstillstånd på grund av arbete, säger han.

Han säger också att inför beslutet om avslag ombads Mariams juridiska ombud att uppge om det fanns andra grunder för uppehållstillstånd än arbete, men att några sådan inte kom in.

Och i kriterierna för att få rätt till permanent uppehållstillstånd där det står att den sökande ska ha bidragit till Sverige, avses bara att man ska ha arbetat tillräckligt mycket och enligt de villkor som ansökan slagit fast.

– Det finns förstås ett utrymme för kortare avbrott i arbetet till exempel för att resa kort till sitt hemland om en släkting blir sjuk eller att ha en kortare tid med arbetslöshet, för om man blir av med sitt arbete får man tre månader på sig att hitta nytt jobb. Men någonstans får man kanske dra gränsen runt sex månader skulle jag säga, med frånvaro från arbete, frånsett om man varit sjuk- eller föräldraledig, säger Erik Holmgren.

Matthew Kriteman

Matthew Kriteman från Diversify foundation var nyligen på plats under Almedalsveckan för att diskutera kompetensutvisningar.

– I den undersökning vi har gjort finns många oroade människor som är i samma situation som Mariam, och står inför att kunna söka permanent uppehållstillstånd, säger han.

Enligt honom är det nya rättsliga ställningstagandet ett sätt att försöka göra det svårare för arbetsmigranter att få ett permanent uppehållstillstånd. Han menar att Migrationsverket är offer för starka politiska påtryckningar, vilket har fått till följd att de drar sig för att fatta tydliga beslut.

– Istället gör de strikta tolkningar av regelverken och skickar fallen till domstol. Under tiden är det Mariam och hennes arbetsgivare som betalar det högsta priset, säger Matthew Kriteman till Dagens Arena.

Han ser ett samband mellan Migrationsverkets ställningstagande och ett domslut som kom nästan samtidigt och som ger en tidigare arbetsinvandraren Ali Umomi rätt mot Migrationsverket. Ali Umomi utvisades med sin familj från Sverige efter att en tidigare arbetsgivare inte betalat in försäkring, och han nekades senare möjlighet att komma tillbaka till Sverige med ett nytt arbetstillstånd.

– Migrationsöverdomstolens utslag i fallet med Ali Omumi underkände tidigare beslut om att hans fall var en förlängning av ett tidigare arbetstillstånd. Det öppnar för att andra som tidigare har utvisats för mindre misstag kan komma tillbaka till Sverige på ett nytt arbetstillstånd. Jag tror att Migrationsverket fattade beslut om det rättsliga ställningstagandet som en preventiv åtgärd för att göra det svårare att få permanent uppehållstillstånd, vilket är sorgligt, eftersom så många har arbetat så hårt för att få stanna, säger Matthew Kriteman.

* Med karantäntid avses att den som utvisats måste vänta ett antal månader på att söka arbetstillstånd igen.