Nyhet Hotell- och Restaurangfacket slutar bedöma inkomstuppgifter för uppehållstillstånd. Migrationsverket ser inga problem med beslutet. Men andra fackförbund tvivlar om vägvalet.
Den som söker permanent uppehållstillstånd i Sverige måste visa bevis på försörjning. För det krävs lönespecifikationer och anställningsbevis, och svenska fack ges möjlighet att reagera på uppgifterna via yttranden till Migrationsverket.
Men nu har Hotell- och Restaurangfacket (HRF) beslutat att sluta lämna yttrande om försörjning till Migrationsverket, vid ansökan av permanenta uppehållstillstånd. Avtalssekreterare, Per Persson, på HRF menar att det är resurskrävande och osäkert om uppgifterna ens stämmer.
– Om vi ska yttra oss om vad man har fått i lön bakåt i tiden, alltså retroaktivt, så krävs att vi får allt underlag för att kunna göra en professionellt yttrande om det. Vi har lagt ner timmar på att få fram rätt underlag, och det är ändå osäkert om vi får rätt uppgifter. Det är tid som vi inte kan arbeta med våra medlemmar, säger Per Persson.
Det handlar framförallt om att säkerställa lön och försäkring. Om uppgifterna inte är sämre än kollektivavtalen och lönestatistiken i branschen utgår Migrationsverket från att villkoren är uppfyllda. Men Tove Nandorf som är arbetsmarknadsutredare på LO håller med om att få fram rätt uppgifter är svårt. Vilket kan leda till bristfälliga bedömningar:
– Förbunden uppmanas att yttra sig om den anställdes inkomster under flera år, vilket är svårt att göra utifrån de ofta ofullständiga underlag som skickas in. När en människas möjlighet till permanent uppehållstillstånd ligger i vågskålen är det viktigt att det blir rätt.
Men Migrationsverket menar att de underlag som kommer från facken inte är helt avgörande. Deras bidrag utgör en viss del i bedömningen, men inte hela.
– Om facken inte yttrar sig gör Migrationsverket en bedömning av villkoren utan fackens yttrande. Vi kontrollerar då vad som anges i kollektivavtalet och i lönestatistik. Fackens yttrande är ett stöd i bedömningen av villkoren, de har inget veto, menar Robert Haecks som är pressansvarig på Migrationsverket.
Men yttranden öppnar möjligheter att få mer insyn i branschen menar biträdande enhetschef Björn-Inge Björnberg på förhandlingsenheten på SEKO. Han tycker också det är resurskrävande, men anser att det är värt det:
– Det är ett verktyg för att ta reda på hur det verkligen ser ut i branscherna. Vi är glada för all information man kan få, säger Björn-Inge Björnberg. Han fortsätter:
– Det är stor skillnad mot 1980-talet när det inte var samma system, då hade vi lite mer avgörande inflytande på de här besluten. Nu kan vi bara yttra oss. Men vi ser en fördel med att få information kring arbetsplatser så att vi kan teckna kollektivavtal. Det ser vi också nu när vi får fler medlemmar med utländsk bakgrund, vi har nått ut till dem.
Men Per Persson på HRF anser att de redan gör tillräckligt för att kartlägga missförhållanden, utöver att ge yttranden när det gäller permanent uppehållstillstånd. Samma uppgifter om löner och villkor tas fram vid ansökan av arbetstillstånd, även vid förlängning av arbetstillstånd. Och HRF ser att missförhållanden i restaurangbranschen är vanligt förekommande. Men det dyker oftast upp genom diskussioner med arbetarna, inte i uppgifterna som Migrationsverket får.
Per Persson menar att Migrationsverket får in uppgifter som inte stämmer överens med verkligheten. Ofta är lönerna lägre än vad som anges:
– Vi har följt hundratals migranter där vi kan se att man inte får de löner som man uppger till Migrationsverket. När vi tvingar arbetsgivarna att ta fram lönespecifikationer så är lönerna lägre än vad Migrationsverket ser.
2019 publicerade Polismyndigheten en myndighetsgemensam lägesbild över om organiserad brottslighet. I den visas att första fasen i vanliga brottsupplägg sker osanna anställningsavtal och arbetstillstånd. ”I nästa fas förmås personerna som fått anställning att folkbokföra sig och att skaffa bankkonto och e-legitimation, som huvudmännen sedan tar kontroll över och utnyttjar för flera olika syften” skriver Polismyndigheten i lägesbilden.
Och i vissa fall menar Per Persson att man bygger upp en fin fasad genom att betala ut schysta löner i första hand. Men sedan begär man tillbaka pengarna från sina anställda.
– När vi frågar de här tjejerna och killarna vad de får i lön så visar det sig att de får väldigt mycket lägre lön och väldigt ofta är tvungna att betala tillbaka stor del av lönen till arbetsgivaren. Det är till och med så att arbetsgivare har tillgång till bankkontona på de anställda. De sätter först in en schyst lön men sätter senare själva över pengar från den enskildes konto tillbaka till bolaget. Till sig själva, helt krasst, säger Per Persson.
Vidare i Polismyndighetens rapport från 2019 framkommer att tillgången till arbetskraft som kan exploateras är hög. Det är vanligt förekommande i branscher såsom bygg- och städföretag, skönhetssalonger, bemanningsföretag och restauranger. ”Detta är verksamheter som inte kan flyttas till låglöneländer och arbetskraften måste därför istället tas till Sverige.”
Per Persson menar att enda sättet att få reda på hur arbetsmarknaden ser ut är att medlemmar berättar.
– Det finns ingen automatik att facket får reda på att det är problem på en arbetsplats om ingen berättar det.
– Förra året när det sades upp 50 000 personer i vår bransch under pandemin, så svarade vi ändå på 7500 ansökningar. Varje sådan ansökan innehåller en lön där vi säger att det här är en schyst lön eller inte. Så Migrationsverket har fullt klart för sig vad lönen ska ligga på. Problemet är att det är så mycket annat som inte bara är lön som arbetsgivare missköter.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
