Nils Funcke Bild: Tor Johnsson
Nils Funcke Bild: Tor Johnsson

Varje år betalar staten ut 2,5 skattemiljarder till rut-företag. I takt med ökade privatiseringar ökar skattekronorna som faller utanför offentlighetsprincipens radar. ”Den närmast religiösa privatiseringstanken har tagit överhand”, säger Nils Funcke.

Varje år betalar staten ut 2,5 miljarder kronor till Sveriges 17 000 rut-företag. Alla uppgifter om företagen är dock hemligstämplade. Rut-företagen är inte ensamma om att falla utanför offentlighetsprincipens radar.

I takt med att verksamheter privatiseras och delar av statliga bolag säljs ut, minskar medborgares, politikers och journalisters möjlighet till insyn i hur företagens ekonomi sköts och var skattepengarna tar vägen.

Nils Funcke, journalist och yttrandefrihetsexpert, beskriver en utveckling där offentlighetsprincipen urholkats av den enorma expansionen av privata verksamheter

– Ju mer som läggs ut på entreprenad, ju fler skattekronor och anställda hamnar utanför offentlighetsprincipens ramar. I dag är det ofantligt stora medel, det rör sig om 350 000 anställda i företag med omsättning på runt 500 miljarder kronor, säger Funcke.

Offentlighetsprincipen finns för att medborgare ska kunna se hur deras skattepengar används för att minimera slöseri, skapa garantier mot maktmissbruk och för att säkerställa att alla blir behandlade lika när beslut tas. Privatiseringarna har lett till en maktförskjutning från medborgare och politiker till företag, som nu blivit en makt som inte går att syna.

– Politiker har fortfarande makt att använda skattepengarna och lägga ut verksamheter på entreprenad, men efter att de skickat iväg pengapåsen kan de i stort sett inte göra så mycket mer, säger Funcke.

Konsekvensen är skandaler som Carema, Attendo och John Bauer. Att politiker inte drivit frågan hårdare tror Nils Funcke beror på att ideologi står över politisk vilja.

– Den närmast religiösa privatiseringstanken om att man ökar mångfalden genom att lägga ut på entreprenad har tagit överhand. Tanken om att barn och äldre ska kunna välja fritt har blivit någon slags överdriven ideologi som har slagit ut gamla hedervärda och beprövade traditioner som att man ska kunna se in i verksamheterna, säger Funcke.

Han skönjer dock en förändring­­– även de borgerliga partierna börjar ifrågasätta det här.

– De företag som tidigare fått pengar på ”lösa boliner” ser förmodligen slutet på en gyllene era, säger Funcke.