Samhällskostnaden för en elev som inte slutför skolan är tiotals miljoner. Att investera i högre lön för lärare och mer tid för läraruppdraget är lönsamt, skriver Miljöpartiet och lärarförbunden på DN Debatt.

Mellan 10 och 15 miljoner kronor. Så mycket kostar en elev som inte får en ärlig chans i skolan. Om denna elev på det fastnar i svår ohälsa, missbruk eller kriminalitet blir samhällskostnaden mycket högre, skriver Gustav Fridolin (MP), Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund och Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet, i en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter i dag.

Mer tid, högre lön och fler anställda i skolorna är lösningen för att det höga antal elever som i dag inte slutför sina studier ska stanna i skolan, menar de. Men det är också en fråga om lärarnas arbetsvillkor. Sedan år 2006 har var fjärde lärare lämnat yrket av annan anledning än pension, lärarutbildningsplatser gapar tomma och inom vissa ämnen råder en akut brist.

Som Dagens Arena tidigare skrivit är exempelvis 57 procent av specialpedagogerna i Stockholm över 55 år och kommer därmed att gå i pension inom de närmaste tio åren. Inom matematik och naturvetenskap är lärarbristen också akut, och endast tre personer sökte våren 2014 till att bli lärare i biologi för grundskolans högre åldrar.

”Vi har inte råd att inte satsa på lärarna”, skriver Miljöpartiet och lärarförbunden i debattartikeln och vill minska tiden lärare lägger på administration och ge dem mer tid försitt läraruppdrag.

”En så stor investering som 10 000 kronor i månaden på att lärare får bättre möjlighet att fånga upp elever som annars riskerar att hamna snett är mycket väl investerade pengar.”, skriver de i DN.