Miljöpartiets tidigare språkrör Birger Schlaug. Foto
Miljöpartiets tidigare språkrör Birger Schlaug. Foto: Miljöpartiet/Verbal förlag

Miljöpartiet Miljöpartiets tidigare språkrör Birger Schlaug tycker att tonen inför det kommande språkrörsvalet är ovanligt hård. Dagens Arena har pratat med honom om partiets uppmärksamhet i media de senaste veckorna. 

Birger Schlaug var språkrör för Miljöpartiet under två omgångar. Dels 1985–1988 och sedan igen 1992–2000. Även om han numera inte har en aktiv roll i partiet, följer han det som händer.

– Konflikten, i vart fall som den speglas i medierna, är förstås inte så förtroendeingivande. 

Birger Schlaug menar att det inte är ovanligt med en debatt om vilka som ska väljas i språkrörsvalet, men att det alltid varit en “hjärtlig ton mellan kandidaterna”.  

– Den här gången tycks de flesta kandidater som är kvar vara överens om att någon av dem vore bättre än Daniel Helldén. Det har blivit lite hårdare ton där man inte bara framhåller sina egna fördelar utan också pekar på nackdelar hos Daniel Helldén. Om det bara beror på hans uppgörelse med borgarna i Stockholm, en uppgörelse som innebar att stockholmarna slapp Sverigedemokraterna, vet jag inte, säger han.

“Värna den deltagande demokratin inåt”

Angående rapporterna om bristerna i Märta Stenevis ledarskap menar Birger Schlaug att det kan bero på att partiet historiskt har haft en annan bild av ledarskap. 

– Att partiet valde språkrör istället för partiledare handlade dels om jämställdhet mellan kvinnor och män, dels om synen på ledarskap. Vi pekade retoriskt på att ledare på tyska heter “führer” och talade om partiledardiktatur i andra partier. Vi ville att språkrör gärna skulle ha auktoritet utåt, men samtidigt vara ömsinta och värna deltagande demokrati inåt, säger Birger Schlaug.

Han menar att Miljöpartiet har kvar delar av synen på delaktig demokrati, men att partikulturen ändrats sen starten. 

– Jag har för lite insyn för att känna till vad som ligger bakom surret om dålig arbetsmiljö. Men partikulturen hade förändrats när Märta Stenevi blev vald till språkrör. Maria Wetterstrand och Peter Eriksson valde en annan modell, något som Göran Persson krävde för att partiet skulle få ingå i en S-ledd regering. Redan när jag var språkrör meddelade han att språkrören måste kunna köra över sitt parti, sin riksdagsgrupp och så vidare. Det vill säga fungera som vanliga partiledare, om samarbete i en regering skulle kunna fungera, säger Birger Schlaug.

“Behöver betona partiets vänsterdimension”

Att Daniel Helldén vill snäva in partiet anser Birger Schlaug är ett misstag. 

– Miljöpartiet har aldrig varit ett enfrågeparti utan ett samhällsparti som försökt knyta ihop politiken till en helhet, vilket partiets initiativtagare Per Gahrton betonade redan i sin bok “Det behövs ett framtidsparti” i vilken han skissade på det nya partiet.

Han fortsätter:

– Blir Daniel vald måste han betona partiets vänsterdimension för att vinna förtroende bland medlemmar och sympatisörer. På plussidan är att han tycks vara nyfiken på en av partiets bortglömda frågor, medborgarlön.

“Ingenting är säkert när det gäller val av språkrör”

Det kommande valet kan gå lite hur som helst, menar Birger Schlaug. Ingen sitter säkert på Miljöpartiets kongress.

– Ingenting är säkert när det gäller val av språkrör. Jag har förstått att det fortfarande pågår försök att få andra att ställa upp även som kvinnligt språkrör. Historiskt sett har det dykt upp en språkrörskandidat timmen före kongressens öppnande. Det var så Peter Eriksson blev vald till exempel, säger Birger Schlaug.

Han menar att partiet har tappat en del av sin tydlighet sen hans tid i partiet.

– Miljöpartiet har formats av såväl omständigheter som av hur ledande personer ser på sin egen roll och partiets uppdrag. Som en av de som var med att bilda partiet tycker jag, men jag är ju inte neutral i den frågan, att partiets politik var både tydligare och mer radikal tidigare. Vi vågade vara systemkritiska, vilket är något som försvunnit från partiet, säger Birger Schlaug.