Eva Nordmark under presskonferensen, Susanna Gideonsson, LO.

las-avtal LO:s ordförande blev tagen på sängen av beskedet om las-avtalet på tordagskvällen. Men det innehåller viktiga förbättringar och skulle kunna gynna hela LO, säger Susanna Gideonsson.

Det var två till synes väldigt nöjda regeringsföreträdare – statsminister Stefan Löfven (S) och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) – som kallade till pressträff på fredagseftermiddagen. Där kallade de avtalet som nu If Metall och Kommunal anslutit sig till för »en historisk uppgörelse« och »ett styrkebesked för den svenska modellen«.

– Nu påbörjar vi lagstiftningsarbetet tillsamman med Centerpartiet och Liberalerna, och vi kommer att återkomma innan jul om processen. Lagändringarna kommer att genomföras under den här mandatperioden, sa Eva Nordmark.

LO:s ordförande Susanna Gideonsson säger till Dagens Arena att hon blev överraskad över beskedet om att två förbund anslutit sig till las-uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv.

– If Metall har varit tydliga med vad de vill, men när det gäller Kommunal var det en överraskning, säger hon.

Hur känns det?

– Både bra och dåligt. Jag tycker att det är dåligt att Svenskt Näringsliv nu kunde säga ja till saker vi hade uppe under de centrala förhandlingarna, om otrygga anställningar, men samtidigt är det bra att det avtal som ligger nu kommer ge tryggare anställningar.

Anser du att Svenskt Näringsliv har spelat ett fult spel, som i slutänden gör att LO står splittrat?

– Samtidigt har de inte gjort det, eftersom de nu har gett efter för LO:s krav. Kanske har det mognat fram en insikt hos dem att det varit viktigt att få med sig stora delar av LO på avtalet.

Skulle du kalla det för stora framsteg som gjorts innehållsmässigt i det nya avtalet?

– Ja, för framförallt kvinnor på svensk arbetsmarknad är det det, eftersom de ofta har otrygga anställningar, säger Susanna Gideonsson.

Däremot kan hon inte säga säkert om LO hade sagt ja till avtalet, om samma förslag som nu legat på bordet i mitten av oktober.

– LO består av 14 förbund och det är de som är alla kollektivavalstecknare till slut, men jag vågar inte säga med 100 procents säkerhet att vi hade sagt ja.

På frågan om resten av LO kan komma att ansluta sig till avtalet nu i efter hand, säger hon att det återstår att se.

– Nu får vi först analysera det här avtalet, varje förbund för sig och fundera på: är det tillräckligt bra för att vi ska ansluta oss?

Det kommer nu kritik från vissa LO-förbund om att förändringarna i avtalet är »kosmetiska« och inte löser arbetsmarknadens riktiga problem. Hur ser du på det?

– När det gäller till exempel gränser för visstidsanställningar, där man nu går från 24 till 12 månader, är det riktigt stora förändringar, och det gäller även sättet att räkna ihop arbetstid. Hyvling är idag inte reglerat alls. Att då få till stånd turordningsregler som vi hade i det gamla budet är så klart mycket bättre än dagens lagstiftning, säger Susanna Gideonsson.

Det som fortfarande skiljer hyvlingsförslagen från vanliga anställningar, är omställningstiden som blir på 3 månader som längst, medan den är upp till sex månader vid andra förhandlingar om uppsägning. Dessutom förändras ju turordningsreglerna i det nya avtalet, så arbetsgivare får större möjligheter att välja vem de vill säga upp.

Vad är er största kritik mot det avtal som lades fram i dag?

– Jag har inte sett överenskommelsen i helhet, så jag vågar inte uttala mig om det. Däremot ser jag att det i det förra avtalet fanns mycket negativt när det gäller sakliga skäl (som föreslås bli ny term för saklig grund, red. anm.).

Med det tidigare avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv deklarerade LO bestämt att de ville vara med och påverka utformningen av lagstiftet. Med två LO-förbund som anslutit till avtalet, avfärdade Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv i dag bestämt att resten av LO skulle få något som helst inflytande.

 Har ser du på att LO ska få påverka lagstiftningsarbetet – är det något ni väntar er?

– Det är ett pågående arbete och jag tror att man fortsatt kommer efterfråga en del kompetens som finns här i huset. Men IF Metall och Kommunal kommer såklart att se till att LO:s gemensamma krav förs fram.

Känner ni er trygga med det?

– Tryggare vet jag inte, men utifrån att förändringarna i avtalet är gjorda är det ett fall framåt.

Det låter som att du ser att If Metalls och Kommunals beslut kan gynna hela LO?

– Nej, inte LO som organisation, det kan jag inte se, utan det gäller förbunden som direkt kommer att bli berörda. Men det är sällan vi är precis alla som gör något. Så var det inte heller när Saltsjöbadsavtalet kom till. Det tog flera år innan flera förbund anslöt sig, och ännu har inte alla skrivit under.

Stefan Löfven sa på en fråga från en journalist att det här är ett balanserat avtal som nu lagts fram. Hur ser du på det utifrån att ni den fackliga rörelsen hela tiden hävdat att arbetsgivarna har ett övertag i förhandlingarna när de görs under hot om ett lagförslag baserat på en utredning som både facken och Socialdemokraterna sagt att den gynnar arbetsgivarna mer?

– Så brukar det vara i en förhandling; det är ett givande och tagande. Vid en lyckad förhandling ska båda känna sig nöjda. Det är svårt att sia om var vi skulle ha landat om vi inte haft lagstiftningshot över oss. Jag tror att det hade varit mer till den fackliga sidans fördel, jo, det tror jag faktiskt. Nu tog de om en del av den fackliga sidans betalningsmedel. Men det är svårt att sia om, säger Susanna Gideonsson.

Vem är störst vinnare och förlorare på det avtal som nu ligger?

– Vinnare är definitivt kvinnorna i framförallt inom Kommunals branscher och samma sak gäller om det här kan påverka en kommande lagstiftning. Även branscher som är under stor utveckling är vinnare, med lösningarna för både kompetensutveckling och omställning

Skulle man kunna säga att LO är förloraren i det här?

– Vi är alltid enskilda förbund som fattar beslut, men jag hade gärna sett att vi kunde ha ställt oss bakom en gemensam uppgörelse.