Maria Kindahl. Bild: Arbetsförmedlingen

arbetsförmedlingen Automatiserad handläggning kommer att ersätta en stor del av Arbetsförmedlingens kontakt med arbetssökande framöver. Men de huvudansvariga på myndigheten har själva dålig uppfattning om i vilken utsträckning och hur snabbt den kan genomföras.

Den första november publicerade Arbetsförmedlingen en analysrapport av hur de ser på de kommande årens reformering av myndigheten. Där ingår en bedömning av hur myndigheten skulle lyckas ställa om till den LOV-modell (LOV står för Lagen om valfrihetssystem) som utlovats i januariavtalet, och en beskrivning av hur det skulle kunna utformas för att vara rättvist och ge rätt incitament för fristående aktörer.

Sedan ställde Vänsterpartiet krav om ett stopp på »kaosprivatiseringen« av Arbetsförmedlingen, med hot om att fälla arbetsmarknadsministern och fick med sig M och KD på tåget. Regeringens besked som räddade situationen var att skjuta upp reformeringen av Arbetsförmedlingen och delvis backa vad gäller planerna på och omfattningen av LOV för arbetsförmedlingstjänster. I dag räknar regeringen med att lägga fram en proposition först år 2022.

Läs också: Kritik mot automatiserad arbetsförmedling

Vad som kommer att bestå av den utlovade LOV-reformen är i dag oklart, men från Arbetsförmedlingens sida räknar man med att privata aktörer tar över en större del av Arbetsförmedlingens uppgifter än i dag. Vad som sedan faller inom LOV och vad som kommer att upphandlas inom ramen för LOU (lagen om offentlig upphandling) återstår att se. Men Arbetsförmedlingens bild är att LOV-systemet kommer att byggas ut, jämfört med hur det ser ut i dag, där valfrihetssystem finns inom insatsen Stöd och matchning.

– En framtida myndighet kommer att ha betydligt fler fristående aktörer som arbetar för myndigheten och träffar arbetssökande för matchande och rustande insatser. Arbetsförmedlingen kommer inte längre ha samma samordnade roll, där vi regelbundet träffar och har kontakt med arbetslösa, säger Maria Kindahl, som arbetar med att förbereda för reformeringen av Arbetsförmedlingen.

När Dagens Arena får en längre intervju på telefon med Maria Kindahl har det gått flera veckor sedan vi först bad om en intervju med Arbetsförmedlingens ledning om de planer på en omgjord och digitaliserad arbetsförmedling som målas upp i analysrapporten. Flera experter har i Dagens Arena framfört kritik mot Arbetsförmedlingens planer på utökad LOV, mer digitalisering och automatiserad handläggning.

I dagarna sjösätts en pilot av ett LOV-system som kallas Kundval matcha och rusta i flera delar av landet – såväl större som mindre kommuner – för att kunna dra erfarenheter av inför en kommande reform av myndigheten.

– Skillnaden med LOV är att privata kommer att vara de som träffar arbetssökande och att vi på ett annat sätt har behov av att få information och ge information till dem, för att de sedan ska kunna hjälpa kunderna, säger Maria Kindahl.

Maria Kindahl säger att hon inte kan svara på hur mycket personuppgifter som det är tänkt att arbetssökande ska dela med sig av och som i sin tur kommer att delas med privata aktörer. I Arbetsförmedlingens analysrapport sägs att även uppgifter som rör familj och ens sociala liv kan behöva samlas in för att göra en bra arbetsmarknadsbedömning av den arbetssökande.

Det kommer att vara den privata aktören som har kunskapen om den arbetssökande.

– Det vet vi inte i dag, men det är klart att har vi betydligt fler privata aktörer behöver vi ha ett bättre sätt att kommunicera. Ska de privata aktörerna kunna göra ett bra jobb behöver de ha kunskap om personerna som kommer till dem. Men det är också en förutsättning att vi får tillbaka information om vilket stöd personen har fått, vilka insatser som har gjorts.

Den modell som Arbetsförmedlingen tänker sig bygger på att myndigheten själv kommer att fatta beslut om insatser, men att de inte kommer att ha koll på detaljerna i enskilda ärenden.

– Det kommer vara den privata aktören som har kunskapen om den arbetssökande, och då är det viktigt att vi inte behöver arbeta dubbelt kring det här. Men informationen ska nå myndigheten. För exempelvis en person med funktionsnedsättning kommer det som vi ser det idag vara myndigheten som fattar beslut om själva lönebidraget.

Läs också: Facket: Olagligt med automatiserade beslut

Hur långt utvecklingen mot ett automatiserat system för arbetsmarknadsbedömningar har gått kan Maria Kindahl inte svara på. En annan källa uppger för Dagens Arena att arbetet knappt verkar ha börjat.

– När det gäller den arbetsmarknadspolitiska bedömningen har vi i uppdrag i årets regleringsbrev att få den mer träffsäker, och det håller vi på med. Jag tänker att det är en viktig del i en framtida myndighets uppdrag att göra de här bedömningarna så den arbetssökande får rätt stöd.

Hur långt en automatiserad arbetsmarknadsbedömning kan sträcka sig i arbetet att peka ut nästa steg för en arbetssökande är heller inte klart i dag.

– Naturligtvis finns det arbetssökande, framförallt de som står närmare arbetsmarknaden, där den automatiserade bedömningen kommer att kunna identifiera nästa steg i ett tidigt utvecklingsskede, och vi tänker det blir bättre och bättre bedömningar över tid. Vi har inte automatiserade bedömningar på det sättet i dag, men ett automatiserat stöd till arbetsförmedlaren finns med information om vissa variabler, till exempel utbildningsbakgrund, vilket kan underlätta handläggningen.

Kommer man att ha kontakt med någon på Arbetsförmedlingen innan en arbetsmarknadsbedömning görs?

– Vi tittar på det i olika steg, men målet är att det ska bli så bra arbetsmarknadsbedömningar att man kan minimera eller inte ha kompletterande kontakt i varje enskilt ärende. Men vi behöver se till att den blir tillräckligt träffsäker först.

Den digitalisering som redan har skett med inlogg, krav på bank-ID bland annat, upplevs skapa problem för vissa arbetssökande. Vad är din bild?

– Dels tror jag det blir väldigt viktigt, också framåt, att se till att vi har stöd för de personer som inte själva hanterar de digitala verktygen. Det kan ske på olika sätt. Dels genom att ta kontakt med oss på telefon. Vi har i dag möjlighet på våra kontor att hjälpa människor att använda systemen och få tillgång till tekniken. Vi har en pilot i samarbete med statens servicecenter om hur vi kan stötta med det här.

Det handlar inte bara om att tekniken i sig upplevs som ett hinder, enligt Maria Kindahl, utan det är också en fråga om att utveckla myndighetens system så att de blir mer användarvänliga.

– Ibland är det svåra att svara på de frågor som ställs och förstå hur man ska fylla i ett formulär.

På frågan om man måste ha en smart telefon för att vara inskriven på Arbetsförmedlingen i framtiden svarar hon nej.

– Jag tänker att man inte måste ha det. I dag har vi kundtorg, och samarbete med servicecenter, och kanske behöver vi ha ännu fler samarbeten men självklart ska alla medborgare kunna ta del av Arbetsförmedlingens tjänster, säger Maria Kindahl.