Granskningsnämnden tappar mark med nytt förslag

medier Nu föreslås en Medieombudsman ta över allt mer av granskningen av publiceringar i nyhetsmedier – även radio och tv. Därmed tappar staten kontroll som övervakningsinstans via Granskningsnämnden.

I slutet av förra veckan presenterade regeringens utredare Maria Eka förslaget om en ny radio- och tv-lag. En del av förslaget handlar om det medieetiska systemet, som innebär att medier granskas utifrån vissa kriterier. I dag har Granskningsnämnden för radio och tv ansvar för att granska publiceringar i radio och tv, medan Pressens opinionsnämnd (PON) och Pressombudsmannen (PO) ansvarar för de tryckta medierna.

Utgivarna, Journalistförbundet och Publicistklubben har tidigare presenterat ett förslag som bygger på att det system som branschen själva styr över, och som idag bara rör tryckta medier, ska utvidgas till att omfatta även public service-medierna. Det skulle göra att en del av det arbete som Granskningsnämnden i dag gör, troligen skulle läggas över på ett gemensamt organ, som föreslås heta Allmänhetens Medieombudsman. Det skulle bland annat handla om de anmälningar som allmänheten kan göra av inslag och artiklar som uppfattas vara osakliga eller felaktiga.

I och med en sådan förändring skulle även det webbmaterial som SVT, UR och Sveriges Radio publicerar omfattas av granskningssystemet, vilket idag inte är fallet i Granskningsnämnden.

Utredningen stöder förslaget som innebär att gå mot en större självreglering genom en gemensam medieombudsman, vilket välkomnas av Journalistförbundet och Utgivarna.

– Det är väldigt positivt att utredningen kommer fram till att det går att överlåta viss kontroll som idag ligger på Granskningsnämnden till det självreglerande systemet. Vi hoppas att politikerna så snabbt som möjligt nu genomför de förändringar som behövs, säger Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet i ett uttalande.

– Förslaget i utredningen är mycket välkommet och gör att arbetet med det nya medieetiska systemet nu kan intensifieras. Vi siktar nu på att kunna installera den första Allmänhetens Medieombudsman i början på nästa år, säger Patrik Hadenius, vd på Utgivarna i ett pressmeddelande.

Systemet med en Medieombudsman planeras att bli verklighet oavsett utredningens förslag, men så småningom kan en sådan Medieombudsman få ett större uppdrag, om utredningens förslag får gehör.

För att det ska bli möjligt att gå över till en medieombudsman även för public service, kommer utredningen fram till att den möjlighet som staten har att i SR och SVT:s sändningstillstånd ställa krav på att värna privatlivet, tas bort. Det här eftersom de här frågorna inte längre kommer att övervakas av Granskningsnämnden, som agerar på lagkrav, till skillnad från PON och PO som är resultat av frivilliga överenskommelser inom branschen.

Utredningen föreslår också att Myndigheten för press, radio och tv blir tillsynsmyndighet och ska medverka till den nya samregleringen av medieövervakning.

Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är partier som tidigare har uttryckt en kritisk inställning till public service-medierna, och deras oberoende. I samband med EU-valet, då KD:s EU-parlamentariker Lars Adaktussons inställning till aborträtten granskades i medier, anklagade Ebba Busch Thor det hon kallade »statstelevisionen, statsradion och Dagens Nyheter« för att gå KD:s politiska motståndares ärenden i sin rapportering.

Men Kristdemokraternas kulturpolitiske talesperson Roland Utbult säger nu att han är försiktigt positiv till utredningens förslag, som han ännu inte helt har satt sig in i.

– Mitt intryck är att man förstärker möjligheten till granskning för digitala publikationer, och därmed möjligheten för medborgarna att få upprättelse. Webben ingår inte i Granskningsnämndens arbete och jag tänker att när digitala publikationer ökar så ökar också risken för personangrepp, och då är det väldigt viktigt det finns möjlighet för upprättelse, säger Roland Utbult.

I samband med att public service gick över till att vara skattefinansierat lade KD fram en kommitté-motion där de vill se över Granskningsnämndens arbete och säkerställa dess »saklighet och opartiskhet«.

Hur ser du på att Ebba Busch Thor har kallat public service för ”statstelevisionen” och vilken bild ger det av public service-medier?

– Personligen har jag inga kommentarer, utan när det gäller public service är vi i grunden positiva till deras arbete. Det finns ju en gammal syn att det är lite vänsterinriktat på public service, och det finns tendenser kvar, men jag tror att det har minskar med åren då de gamla revolutionärerna avtar i antal, säger Roland Utbult.

Sverigedemokraterna har tidigare föreslagit att Granskningsnämndens uppdrag ska utvidgas, eller att ett nytt samhällsorgan ska inrättas, för att kontrollera framförallt public service-mediernas »saklighet och informationskorrekthet« när det gäller nyhets- och faktaförmedling. Nu väljer Sverigedemokraterna att besvara Dagens Arenas frågor hur de ser på utredningens förslag gällande förändringar i det mediegranskande systemet på mejl.

»Vi har ännu inte hunnit analysera förslaget i sin helhet, men har tagit del av det och kommer att återkomma med svar på hur vi ser på det i sin helhet när vi också ser en proposition från regeringen. För oss är det väsentliga att de granskningssystem som finns är transparenta, oberoende och sakliga, samt tydliga och enkla för konsumenterna att vända sig till« skriver Aron Emilsson (SD), som sitter i riksdagens kulturutskott.

När det gäller vilken betydelse förslaget om ett ändrat granskningssystem kan få för innehållet i public service-medier och hur det granskas, menar Aron Emilsson att det är för tidigt att uttala sig om.

»Om vi har ett granskningsorgan som kontrollerar saklighet, informationens korrekthet och de övertramp som anmälts, och som gör det på ett transparent sätt och är konsekvent och rättvis i sin bedömning, så skulle det förhoppningsvis kunna öka tilliten till såväl det demokratiska systemet som medierna. Särskilt om såväl tillstyrkanden som avslag av anmälningar ges en saklig och fullgod motivering samtidigt som processen går att följa för den som gjort anmälan« skriver han.

Att även anmälningar som avslås ska motiveras, är ett förslag som också Kristdemokraternas Roland Utbult för fram för att stärka det granskande arbete.