Foto: News Øresund - Johan Wessman

Nyhet Det senaste året har fyra av tio svenskar valt bort tåget på grund av oro över förseningar och inställda tåg. Sju av tio tror att bristande järnvägsunderhåll är orsaken bakom problemen. Det visar en ny undersökning från kampanjen Spårfel. 

Förseningar och inställda tåg drabbar resenärer allt oftare. Enligt Trafikverkets statistik är antalet sent inställda avgångar fler än på tio år. Under första halvåret i år har antalet persontåg som ställts in mindre än 24 timmar innan avgång varit lika många som under samma period 2020 och 2021 tillsammans. Totalt ställdes 17 416 tåg in mellan januari och juni. 

Och endast 89,5 procent av tågen har kommit i tid i år, trots tågbranschens gemensamma mål om 95 procents punktlighet.

En ny Novusundersökning, som gjorts på uppdrag av Sekos företagsfack vid Infranord, visar att fyra av tio svenskar har valt bort att resa med tåget det senaste året, på grund av oro över förseningar eller andra problem. Så många som sju av tio tror att det är bristande underhåll av järnvägen som är orsaken bakom förseningarna. Något som förvånar järnvägsarbetaren Johnny Nadérus, som också är talesperson för kampanjen Spårfel.

– Med tanke på att SJ:s arbetstidsplaneringsprogram totalt havererat under stor del av våren och sommaren hade jag förväntat mig att fler skulle tro att det var personalbrist eller dålig planering som orsakat kaoset på många banor. Men resenärerna drar den långsiktiga slutsatsen att det är underhållet som inte fungerar, säger han. 

Undersökningen visar också att 59 procent anser att privatiseringen och avregleringen av järnvägsunderhållet gjort att järnvägen fungerar sämre. Johnny Nadérus framhäver att det stämmer överens med järnvägsarbetarnas uppfattning. Så stora problem som det är nu var det inte innan 2010, då Banverket ombildades till Infranord och bolagiserades, och innan järnvägsunderhållet konkurrensutsattes, menar Johnny Nadérus.

– Sverige har världens mest divergerande järnvägsorganisation. Det finns inget land i världen som har så många aktörer inom hela järnvägssidan som Sverige har. Det finns en ytterst begränsad samordning och det saknar motstycke i vartenda land på jordklotet.

Johnny Nadérus säger också att järnvägsarbetarna inte får göra hela jobb när de sköter underhållet. Vilket försvårar problemen på järnvägen.

– Ponera att vi är ute och reparerar några spår och ser att spårväxeln har stora brister. Om inte sådana åtaganden ingår i kontraktet måste vi invänta att entreprenören kontaktar Trafikverket. De ska diskutera byggmöten, sen ska det lämnas in offert och i sämsta fall ska Trafikverket välja att upphandla det lilla extrajobbet i konkurrens. Det riskerar att spårväxeln blir ännu sämre och risken för urspårning ökar.

Seko Infranord kräver att Trafikverket ska sköta underhållet i egen regi. När de privata underhållskontrakten löper ut ska Trafikverket inte upphandla igen utan ta över kontrakten. Det anser även svenska folket vore bra, i Novusundersökningen svarar sju av tio att det vore ett steg i rätt riktning. Seko Infranord kräver också att de som är anställda i bolaget vars kontrakt löper ut ska erbjudas anställning hos Trafikverket. Och att alla anställda inom järnvägen ska omfattas av meddelarfrihet.

– Den här undersökningen ger en tydlig signal till infrastrukturminister Tomas Eneroth, att även om han bedömer att han inte har politisk majoritet för att genomföra kraven, så har han uppenbarligen det svenska folkets, säger Johnny Nadérus.