JOBB I takt med att konjunkturen mattas av fortsätter arbetslösheten att öka. Nu visar månadens siffror från Arbetsförmedlingen att även långtidsarbetslösheten ökar.
Arbetslösheten fortsätter öka med tilltagande takt för fjärde månaden i rad, och ligger nu på 7,1 procent enligt ny statistik från Arbetsförmedlingen. Även långtidsarbetslösheten ökar, för första gången sedan juli 2018. I slutet av oktober hade 148 000 av totalt 358 000 arbetslösa varit utan jobb i minst ett år, vilket är ökning med 2000 personer jämfört med samma månad förra året. Ökningen är en konsekvens av den konjunkturavmattning som pågår.
– Avmattningen i ekonomin börjar synas tydligt på arbetsmarknaden, men vi kommer från ett gott läge med fortsatt hög sysselsättningen, och det är många arbetsgivare som vittnar om en brist på arbetskraft, säger Annika Sundén, som är analyschef på Arbetsförmedlingen.
Personer som har svårt att få fäste på arbetsmarknaden är de som först drabbas av en konjunkturavmattning, och riskerar oftare långvarig arbetslöshet. Bland dem finns de med osäkra anställningar, men också personer som saknar gymnasieutbildning, personer över 55 år och personer födda utanför Europa.
– Det beror på att man kanske inte har de kompetenser som arbetsgivarna efterfrågar, och då är det viktigt för oss att motverka och förebygga. Mycket handlar om att motivera och möjliggöra för utbildning för de här personerna, men det kan också vara möjlighet att få en praktikplats eller subventionerad anställning, säger Annika Sundén.
Hon berättar att det är viktigt för Arbetsförmedlingen att identifiera de som är långtidsarbetslösa, så att de fort kan få stöd och hjälp för att komma tillbaka ut på arbetsmarknaden. Ju längre en person har varit arbetslös, desto svårare är det nämligen för den att komma tillbaka.
En ny konjunkturprognos från Svenskt Näringsliv visar också att konjunkturen är på väg att mattas av, med svagare konjunkturutveckling och fler arbetslösa. Den ekonomiska tillväxten förutspås bli 1,1 procent i år, följt av 1,0 och 1,3 procent de två kommande åren, bland annat till följd av att omvärldskonjunkturen försämras och påverkar investeringsklimatet och den svenska utrikeshandeln.
Prognosen förutspår att arbetslösheten kommer att öka från 6,3 procent 2018 till 7,3 procent 2021. Även här påpekas att det är de som står längst från arbetsmarknaden som drabbas först.
– Det är oroande att vi under högkonjunkturen inte lyckades minska utanförskapet mer. Arbetslösheten är fortfarande mycket högre bland utrikes födda än bland inrikes födda. Den försämrade konjunkturen ser ut att förvärra situationen ytterligare, säger Bettina Kashefi, chefsekonom på Svenskt Näringsliv i ett pressmeddelande.
Annika Sundén påpekar att det är viktigt att personer som är födda utanför Europa kommer in på arbetsmarknaden, eftersom de verkligen behövs. Men hon menar också att det tar tid.
– Den grupp som har kommit har väldigt blandade erfarenheter, en del har väldigt hög utbildning men många som saknar utbildning, och för att kunna jobba på den avancerade svenska arbetsmarknaden behövs ganska många olika insatser. Det kan vara att utbilda sig, att lära sig svenska, eller att skaffa en praktikplats. Vi jobbar hela tiden för att de här processerna ska gå fortare, och vi kan också se att tiderna för etablering på arbetsmarknaden har kortats.
Svenskt näringsliv pekar dessutom på att en konjunkturavmattning skulle påverka sysselsättningen i vissa områden mer: framför allt små industritunga kommuner, som är starkt beroende av sin export.
Texten har uppdaterats med kommentarer från Arbetsförmedlingens Annika Sundén.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
