Dave Turner och Ebla Mari i Ken Loachs sista film The Old Oak som har premiär på fredag. Foto: Scanbox

Film Ken Loach levererar igen. Det tycker Jon Andersson som sett mästerregissörens sista film The Old Oak, som har svensk premiär på fredag. 

Ken Loach är en av filmhistoriens bästa skildrare av arbetarklassen. Även om filmerna utspelas i Storbritannien är de lätta att relatera till för en svensk publik. Hans senaste filmer I Daniel Blake (2016) och Sorry We Missed You (2019) är två utmärkta exempel på det. Den förstnämnda filmen handlar om 59-årige Daniel Blake (Dave Johns) som bedöms vara för sjuk för att jobba men för frisk för att få sjukersättning. Hans kamp mot systemet hade lika gärna kunnat ske på en ort någonstans i Sverige. Detsamma gäller för Sorry We Missed You, en film som skildrar de brutala villkoren för gig-jobbare inom budbranschen. 

Universellt tema

När 87-årige Loach återkommer med sin sista film The Old Oak är det ett annat universellt tema som är utgångspunkten. Filmen utspelas i nordöstra England och handlar om vad som händer när ett gäng syriska flyktingar anländer till trakten. Samhället som filmen utspelas i är fortfarande hårt märkt av gruvstrejken 1984 och dess efterverkningar. Huvudkaraktären TJ Ballantyne (fint skildrad av Dave Turner) är en före detta gruvarbetare som tagit över traktens pub The Old Oak.

Foto: Scanbox

 

I filmen får vi följa hans kamp med sina egna demoner samtidigt som han försöker hålla igång den nedgångna puben. Något som visar sig bli svårare då staden delas upp i två läger: för och emot de syriska flyktingarna. Flera av pubens stammisar vill använda puben för att agitera mot flyktingarna medan andra vill använda lokalerna för aktiviteter för flyktingarna och andra marginaliserade grupper i samhället. TJ hamnar mitt emellan de två lägren innan han till slut bestämmer sig för att ta ställning. 

Inte lika bra som föregångarna

Precis som i de två föregående filmerna är manuset skrivet av Loachs vapendragare Paul Laverty, som jag fick möjlighet att intervjua då han var på Sverigebesök i höstas. I intervjun menade Laverty att The Old Oak är en naturlig uppföljare till de två tidigare nämnda filmerna. Men eftersom det är Ken Loachs sista film ville Loach och Laverty bidra med en lite mer hoppfull historia än i I Daniel Blake och Sorry We Missed You. 

Kanske just på grund av den lite mer hoppfulla tonen når inte The Old Oak riktigt upp till samma nivå som de två tidigare filmerna. Det betyder dock inte att Loachs sista film är någon glättig Hollywoodaktig historia. Djupet, karaktärsutvecklingen och förmågan att med hjälp av några människoöden skildra ett större samhällsproblem finns här också. Skådespeleriet är också som vanligt i toppklass. Dave Turner som TJ och Ebla Mari som flyktingen Yara gör mycket bra ifrån sig i de två ledande rollerna.

The Old Oak blir därmed ett värdigt slut på en fantastisk filmkarriär. Mästaren Ken Loach levererar igen.