Handelshögskolan i Stockholms logotyp samt en man och ung flicka, vända från kameran, som håller hand.
Foto: Handelshögskolan i Stockholm/Pexels

När en manlig vd får en dotter ändras anställningsmönstret och företaget blir mer jämställt. Detta visar en ny studie från Handelshögskolan i Stockholm, Erasmus universitet och Jönköping University.

Forskare från Sverige och Holland har tittat på alla företag som grundats i Sverige mellan 2004 och 2017, alltså över 50 000 nystartade småföretag. De har sedan sållat ut de företag där en manlig grundare blivit pappa för första gången under perioden. 2020 hade 87 procent av landets börsbolag en manlig vd. Forskning visar även att män oftast anställer andra män. Genom kvantitativ dataanalys har forskarna kunnat se att en VD som blir förstagångspappa till en dotter anställt i genomsnitt elva procent fler kvinnor än innan han blev pappa. Även i företagsstyrelsen blev det skillnad, där det i genomsnitt blev fyra procent mer jämställt.

Visst finns det möjligheter, men jag vill lära min dotter att när Per, 50 år och med 20 år i branschen, börjar tala ner till henne ska hon stå upp för sig själv och göra motstånd”, säger ’Dan’, en av de svenska vd:ar som ingår i studien.

Dottereffekten, som forskningen kallar det, har avhandlats tidigare men i andra discipliner. Första gången var i en studie om manliga kongressmedlemmar i USA som röstat mer liberalt när denne blivit far till en dotter. Den nya studien är dock den första som undersökt detta i företagsvärlden.

— Den här förändringen i vem man anställer gäller oavsett typ av yrke eller typ av senioritet. Annars kan man ju säga att i den gamla bankvärlden i Sverige var det 60 procent kvinnor, men det var bara männen som satt i ledningen. Så det var ju inte jämställt, säger Karl Wennberg, professor på Handelshögskolan i Stockholm och en av forskarna som står bakom studien.

Det räcker dock inte att bli pappa, effekten syns inte direkt vid födsel. Det är först när dottern kommer upp i skolålder och pappan ser de svårigheter och den ojämställdhet som dottern ställs inför som skiftet sker. Effekten blir alltså starkare ju mer dottern utvecklas och ju äldre hon blir. Det pekar på att pappan lär sig mer och utvecklas ju mer dottern utsätts av de ojämlika förhållanden som finns i samhället.

— Det här är en socialiseringseffekt, desto mer de umgås desto mer större är effekten, säger Karl Wennberg.

De vd:ar med söner som intervjuats i studien i form av kontrollgrupp har i fler fall sagt att ’jämställdheten gått för långt’ och att de ’tvingas’ anställa kvinnor. Studien har alltså inte påvisat att föräldraskapet i sig påverkar företagens jämställdhet. Matilda Eriksson, doktor inom entreprenörskap, har forskat om jämställdhet och entreprenörskap. Hon menar att det är positivt att bredda vår förståelse för jämställdhet.

— Jämställdhet har flera dimensioner där kvinnorna de bor med är en, döttrarna en annan. Men vårt jämställdhetsfokus kopplat till entreprenörskap och näringsliv riktas idag tyvärr nästan uteslutande gentemot kvinnor och män i näringslivet. Vi behöver se fler aspekter av jämställdhet inom entreprenörskapet än vi gör idag, menar Matilda Eriksson.

Karl Wennberg menar att studiens resultat är svår att implementera praktiskt i näringslivet. Han anser däremot att det finns en pedagogisk poäng med att en person som inte själv utsatts för diskriminering eller ojämställda löner går ut som förkämpar för jämställdhet.

— Kanske kan det ha större effekt om de här manliga småföretagarna i alla möjliga branscher går ut som förkämpar för jämställdhet både i ledarskap, i styrelser, och på arbetsmarknaden, säger han.