Marina Åman,andre vice ordförande för Unionen.
Marina Åman

Deltid Många väljer att gå ner i arbetstid när man får barn, men ofta leder det inte till att arbetsuppgifterna blir färre, visar en rapport från Unionen. Det blir till slut ett arbetsmiljöproblem, eftersom det leder till ökad stress, säger Marina Åman, förbundets andre vice ordförande.

En stor del av föräldrar som går ner i arbetstid får inte arbetsbördan minskad i samma grad som arbetstiden minskar, visar en ny rapport från Unionen. Fastän man går ner i arbetstid blir mötena, telefonsamtalen och mejlen inte alltid färre.

Hårdast drabbas kvinnorna. Även om kvinnor de senaste tio åren arbetar mindre deltid än tidigare så står de för den stora gruppen som arbetar deltid för att ta hand om barnen.

Bland kvinnor som är privata tjänstemän är det 27 procent som arbetar deltid på grund av att de tar hand om barnen, för män är samma siffra 5 procent. Fyra av tio föräldrar som gått ner i arbetstid tycker inte att de fått minskad arbetsbörda enligt Unionens rapport.

– Det blir till slut ett arbetsmiljöproblem, eftersom det leder till ökad stress, säger Marina Åman, andre vice ordförande för Unionen.

Diskrimineringslagen säger att arbetsgivarna har en skyldighet att underlätta anställdas kombinering av arbete och föräldraskap, och enligt föräldraledighetslagen har föräldrar rätt att gå ner i arbetstid fram till att barnen är åtta år gamla.

– Arbetsgivaren måste ta sitt ansvar. Om man som arbetstagare känner att man inte får gehör från sin arbetsgivare får man vända sig till facket, säger Marina Åman.

Men alla deltidsanställningar är inte alltid frivilliga, speciellt inom arbetaryrken, där den vanligaste orsaken till deltidsarbete är arbetsbrist. Rapporter om deltidsarbete har gjorts av flera andra institut och fackföreningar. Kommunal släppte förra året sin rapport Deltid som otrygghet och strategi. Den säger att nästan 60 procent anställda inom Kommunals branscher arbetar deltid och att nästan hälften av dem som arbetar deltid inom äldreomsorgen inte själva  valt det.

LO släppte förra året en övergripande rapport som behandlar deltidsarbete inom flera av organisationens medlemsförbund, som precis som Kommunals och Unionens rapporter pekar på ojämlikheter.

  • Det är främst kvinnor som arbetar deltid.
  • Det är vanligare att kvinnorna går ner i arbetstid för att ta hand om barnen.
  • Och det är framförallt inom arbetaryrken som personer jobbar deltid.

– Det finns ju avtal med SKL om att heltid ska bli norm, och ett stort arbete pågår i landet. Även om det är en bit kvar på många ställen, säger Kommunal i ett mejl.

Unionens rapport visar även att deltidsarbete kan ha stora inverkan på den framtida pensionen.

 

Kvinnor tjänar 87 procent av vad männen gör, men får bara 67 procent av männens pension.

Enligt SCB tjänar kvinnor 87 procent av vad männen gör, men får bara 67 procent av männens pension, vilket till viss del kan förklaras av att kvinnor deltidsarbetar i högre grad än män.

Det gamla pensionssystemet där pensionen baserades på de 15 bästa åren man arbetat var mer förlåtande när det kom till att under en del av sitt arbetsliv arbeta deltid, men nu för tiden räknas varje intjänad krona till pensionen.

Det nuvarande pensionssystemet är utformat för att kompensera för att man arbetar deltid när barnen är små, men om man arbetar 75 procent deltid under en längre tid har det stor inverkan på pensionen visar ett räkneexempel från Pensionsmyndigheten.

Enligt rapporten Effekter av deltidsarbete på samhällsekonomin och de offentliga finanserna som Konjunkturinstitutet släppte förra året är det inte troligt att förändringar i arbetsmarknaden så att fler får heltidstjänster skulle öka antalet arbetade timmar. De nya heltidstjänsterna skulle alltså inte utnyttjas, och hur man skulle lösa det problemet, hur personer som vill arbeta heltid ska kunna göra det, har Konjunkturinstitutet ingen lösning på.