Nyord Smygflation var ett av de 35 nyord som presenterades av Språkrådet vid årsskiftet. Begreppet myntades av German Bender, skribent på Dagens Arena i en artikel i juni förra året. Här berättar han om hur ordet kom till. 

Hur skulle du definiera begreppet smygflation? 

Det är något som händer när företag höjer priserna till kund mer än de behöver för att täcka sina egna kostnader. Nyordslistans definition liknar den jag hade i artikeln där jag lanserade ordet: ”prishöjning som är större än vad som är motiverat utifrån kostnadsökningar”. På engelska finns ordet ”greedflation” för ungefär samma fenomen och jag tyckte att det behövdes ett svenskt ord med en liknande ideologisk laddning.

Vad tillför det här ordet det svenska språket? 

Om man sätter ord på något blir det lättare att upptäcka och förstå. Smygflation riktar fokus på företagens prissättning och i värsta fall övervinster, i ett läge när debatten fokuserat alldeles för mycket på risken att fackförbunden ska spä på inflationen genom högre lönekrav. Poängen är att näringslivet inte ska vältra över den ekonomiska bördan på medborgarna, utan också ta sitt ansvar för att hålla nere inflationen. Det tror jag att många företagare är beredda att göra, ingen vill ju bli anklagad för smygflation.

Hur ska du fira nu när ordet tagit sig in på nyordlistan? 

Jag kanske borde fira med köpa något som faktiskt minskat i pris. Problemet är att det inte är så roliga varor, typ purjolök och salladskål. Men äpplen gillar jag och de har blivit billigare, så jag ska nog festa loss på ett krispigt Cox Orange!