Åsa Fahlén, Marcus Larsson och Johanna Jaara Åstrand. Bilder: Elisabeth Ohlson Wallin/Stefan Jensen/Lärarförbundet.

lärarbristen Centerpartiet vill stävja lärarbristen genom att tillåta längre anställningar för obehöriga lärare och ge dem rätt att sätta betyg. Men facken sätter sig emot förslaget.

I början av sommaren gick Skolverket ut med att de lanserar ett digitalt stöd, som ska underlätta för de obehöriga lärare som arbetar i svenska skolor och förskolor. Idag beräknas de vara runt 30 000 bara i grundskolan och gymnasieskolan.

Förslaget välkomnades av utbildningsminister Anna Ekström (S), men möttes av kritik av de bägge lärarfacken, som ansåg att förslaget underminerar de legitimerade lärarnas status.

Nu går Centerpartiet fram med förslag som går längre i att göra obehöriga lärares arbetssituation mer lik behöriga lärares. Partiet vill att obehöriga lärare ska kunna anställas på längre tid än de sex månader i taget som gäller i dag, och obehöriga lärare ska få sätta betyg. Betygssättning är idag förbehållet behöriga lärare, och C menar att det skulle avlasta legitimerade lärares arbetsbörda om de slipper sätta betyg också för obehöriga lärares elever.

Lärarförbundet är starkt kritiskt till förslaget.

 – Jag tycker att det är häpnadsväckande och ansvarslöst att lägga ett sådant förslag i en tid då vi har enorm lärarbrist och stora problem med likvärdigheten. Med de här förslagen kommer man att permanenta lärarbristen och undergräva betydelsen av lärares utbildning för att kunna kvalitetssäkra arbete och betygssättning, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Hon förstår att det kan vara ryckigt för personal och elever när obehöriga lärare bara kan få korta anställningar i dag, men anser ändå inte att förlängd anställningstid är en lösning.

– Det är också anmärkningsvärt att Centerpartiet kommer med ett förslag som riskerar att konservera lärarbristen på landsbygden, säger hon.

Istället önskar Lärarförbundet att politiker fokuserar på förslag som ökar antalet behöriga lärare för att mildra lärarbristen. Johanna Jaara Åstrand menar att lärarnas kompetens och utbildning är avgörande för yrkets status och därmed attraktivitet.

– Vi släppte dessutom en rapport som visar att hälften av de som har en läraranställning men saknar lärarexamen, har påbörjat en lärarutbildning, och hälften av dem med påbörjad utbildning har bara en termin kvar. Så det vi behöver är förslag som tar de här lärarna genom en examen, säger Johanna Jaara Åstrand.

Även Lärarnas riksförbund dömer ut C-förslaget.

– Jag tycker att det är olyckligt att man har så kortsiktiga perspektiv. Jag kan också se att det finns lärarbrist och att det kommer ta tid att vända det. Men alla förslag som syftar till att undergräva legitimationskravet riskerar att förvärra lärarbristen, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund

Anledningen är att intresset för att utbilda sig till, och att anställa, legitimerade lärare antas minska. För att minska lärarbristen pekar Åsa Fahlén istället framförallt på att locka tillbaka utbildade lärare som lämnat yrket.

– De som har en lärarutbildning och valt att inte arbeta i skolan skulle kunna lockas tillbaka om de fick bättre arbetsvillkor. Det handlar till exempel om hur mycket undervisningstimmar lärare har och vilket tid de får för förberedelse.

Av Centerpartiets förslag tycker hon att det mest allvarliga är det om att möjliggöra för obehöriga lärare att sätta betyg.

– Om man släpper på betygssättningen skulle det vara livsfarligt för läraryrkets status. Betyg är en myndighetsutövning och ska man ta bort kraven på att man ska vara legitimerad, så kan man ju slopa legitimationskraven helt och hållet. Det gör verkligen inte att man känner sig uppskattad som lärare för sin kunskap, säger Åsa Fahlén.

Hon tror också att det skulle öka risken för påtryckningar från exempelvis föräldrar, i betygssättningen.

Marcus Larsson är lärare och aktiv i Tankesmedjan Balans, som har riktat in sig på att lyfta frågan om den bristande balansen mellan krav och resurser för välfärdens anställda, samt att peka på de accelererande budgetnedskärningar som kommuner gör i välfärden.

– Det här är väl inget som stärker läraryrket direkt, men jag tycker inte att det är ett dåligt förslag kortsiktigt. Eftersom ingen stoppar obehöriga lärare från att arbeta är det väl heller inte orimligt att de får den handledning som Skolverket ger, säger Marcus Larsson.

Alternativen till att öka obehöriga lärares befogenhet i skolan, är enligt honom att antingen öka undervisningstiden för befintliga lärare – vilket ökar arbetsbördan – eller att minska undervisningstiden. Bägge är impopulära, konstaterar han, men av olika skäl.

– Varken förslagen om lärarassistenter och karriärreformer som lagts fram, eller Centerpartiets förslag, är något som hanterar obalansen mellan krav och resurser. Vill Centerpartiet verkligen vända utvecklingen med ökande lärarbrist borde de gå ut med ökade krav mot nedskärningarna som sker i kommunerna, säger han.

Han anser att anställningstiden på som längst sex månader för obehöriga lärare i praktiken redan är satt ur spel i dag, eftersom de ofta arbetar längre perioder än så.

– Jag tycker att det är rimligt att obehöriga lärares anställningstrygghet skyddas. Men jag förstår att facken ser det som ett hot mot läraryrkets status och möjligheten att höja sina löner.

På kort sikt tror han inte att antalet obehöriga lärare skulle öka i skolorna om C-förslagen blev verklighet, men på lång sikt skulle lärarlönerna kunna tryckas ned.

– Det är ju kostsamt och tar lång tid att skaffa sig en utbildning och om fler nu tänker att ”jag behöver inte utbilda mig” så påverkar det såklart kvaliteten på lärarna.

Dagens Arena har sökt utbildningsminister Anna Ekström, men hon avböjer att kommentera Centerpartiets förslag.