Bild: Pixabay

Replik Alla delar inte riktigt den bild av personlig assistans som Hans Hallerfors beskrev i sin essä. Den statliga översynen av yrket visar att en övervägande majoritet av de personliga assistenterna tycker väldigt bra om sitt arbete, replikerar Lilly Key.

Idag arbetar precis som Hans Hallerfors säger ca 100 000 personer som personliga assistenter. Intressegruppen för assistansberättigade, IfA, anser att det går att sätta en punkt där och inte gå vidare med att sålla ut anhöriga eller icke anhöriga. När en person blir anställd för att arbeta som personlig assistent så gäller samma rättigheter och skyldigheter för dem oavsett vilken eventuell anknytning de har till assistansanvändaren.

Det finns verktyg att använda redan idag

IfA, som arbetat exklusivt kring rättigheten personlig assistans sedan LSS kom 1994, har både sett problem, lösningar och seriösa inslag under de år som gått. Rent generellt har IfA uppskattat Lars Lööws utredning som en av de utredningar som på ett mycket reellt sätt har beskrivit såväl för- som nackelar utifrån de personliga assistenternas perspektiv.

Projekt Egenmakt

IfA har uppmärksammats på att det, redan före Lars Lööws utredning, funnits behov av att tydliggöra vem som gör vad. Inom den personliga assistansen finns det personer som har ett eller flera uppdrag och där det historiskt sätt inte varit självklart att dokumentera tydligt vem som har ansvar för olika frågor. Det har inneburit att det finns personer som känt en viss osäkerhet i sitt och andras ansvar.

IfA har under de senaste två åren drivit projektet Egenmakt, ett projekt vars uppdrag är att förtydliga de uppdrag som finns inom den personliga assistansen i syfte att göra det enklare för såväl assistansanvändare, assistansanordnare, arbetsledare och inte minst personliga assistenter när det gäller att förstå sitt uppdrag och ge förutsättningar för att kunna utföra det på bästa sätt.

I projektet Egenmakt har vi inte bara tydliggjort rollerna, vi har även tagit fram en digital utbildningsplattform, Synka. Via Synka erbjuder vi utbildningar för assistansanvändare, arbetsledare och personliga assistenter. Det är en utbildning där allmän kunskap blandas med exempelvis olika dilemman där de olika uppdragen får fundera och diskutera utifrån sina egna perspektiv. Vi rekommenderar därför assistansanordnarna att låta alla i sin verksamhet ta del av utbildningarna för att skapa en förutsättning för samsyn i den egna verksamheten utefter vilka riktlinjer och synsätt som just de ska arbeta efter. Introduktionsutbildningen, som alla ska ta del av samt utbildningen för assistansanvändare och arbetsledare är gratis. För de personliga assistenterna tar vi en mindre avgift.

Professionell personlig assistans

IfA strävar efter att alla assistansanvändare ska få rätt till en högkvalitativ personlig assistans utifrån sitt perspektv – en professionell personlig assistans. IfA har ett nätverk för assistansanordnare, IfA Supporter, som assistansanordnare kan ingå i om de väljer att följa de villkor som IfA och våra assistansberättigade medlemmar samt LSS kräver.

Villkoren handlar om att ha kollektivavtal, följa LSS intention om största möjliga rätt till självbestämmande inom sin egen personliga assistans samt att den personliga assistansen ska vara av god kvalitet. Dessa villkor är förenliga med de förslag på krav som utredningen önskar.

De flesta har redan kollektivavtal

I Hallerfors artikel finns en antydan om att alla personliga assistenter har dåliga arbetsvillkor men faktum är att arbetsgivarorganisationen KFO har drygt 500 assistansverksamheter som medlemmar och Vårdföretagarna har över 200 assistansverksamheter. Dessa arbetsgivarorganisationer är de två största inom området personlig assistans på den privata sidan och har båda avtal med arbetstagarorganisationen Kommunal. I detta sammanhang vill vi även poängtera att Försäkringskassan lämnat information om att de kontinuerligt har utbetalningar avseende personlig assistans till drygt 700 assistansanordnare.

Anställningsform som fungerar

Anställningsformen som används inom personlig assistans är en framförhandlad visstidsanställning som benämns ”för viss tid så länge uppdraget varar”. Den följs av en möjlighet att avsluta anställningen i förtid under vissa förutsättningar. Dels kan båda parter avsluta anställningen om personkemin inte fungerar mellan assistansanvändaren och den personliga assistenten. Denna möjlighet har både arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan varit överens om då det är ett mycket intimt och nära arbete och samarbete som krävs mellan assistansanvändaren och den personliga assistenten. Fungerar inte det ska ingendera part tvingas att vara så nära under en längre period. Utöver detta exempel på möjlighet att avsluta en anställning finns möjligheten att avsluta när arbetsbristsliknande förhållanden råder. Här kan vi nämna om assistansanvändaren får mindre assistanstimmar, avlider eller av annan anledning inte längre har behov av personlig assistans.

När det gäller praktiserandet av ovanstående regler anser IfA att ingenting ska någonsin komma som en överraskning för någon. Det ska genomföras samtal, dokumentation och försök till att få saker att fungera innan ett avslut av anställning kan ske. Detta vet vi även att arbetsgivarorganisationerna informerar sina medlemmar om och kräver i avtal och etiska regler.

Tydlighet i arbetsledarrollen

För att allt detta ska fungera väl måste även rollen som arbetsledare fungera och här delar IfA Lars Lööws upptäckter av vissa brister i arbetsledningen inom personlig assistans. Dessa brister försöker vi åtgärda via utbildningar, information via IfAs Vägledningsbok, hemsida samt den digitala utbildningen Synka.

Vi menar att det finns stöd för att tydliggöra uppdraget i befintlig lagstiftning, föreskrifter och krav på kvalitetsarbete inom den personliga assistansen. Vi tillhandahåller via IfAs Vägledningsbok bland annat en enkel mall för att bygga upp ett ledningssystem som bygger på tydlighet och kvalitet utifrån ett assistansanvändarperspektiv men utan att försaka utan snarare stärka den personliga assistentens upplevelse av tydlighet och stöd i sin arbetssituation. Om assistansanordnaren även arbetar utifrån Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö borde mycket falla på plats.

Arbetstid och lön

Av Lars Lööws slutsatser i utredningen Översyn av yrket personlig assistans – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor nämner Hallerfors ett antal och däribland att det är ett låglöneyrke samt att man inom den privata sidan får arbeta 40 timmar per veckan medan de kommunalt anställda har en lägre tjänstgöringsgrad.

När det gäller antal timmar som ska arbetas är det en förhandlingsfråga mellan parterna. Den svenska arbetstidslagen säger att 40 timmar är ordinarie heltidsmått så det är inte så att privat anställda personliga assistenter får arbeta mer än vad andra får i Sverige, snarare att kommunalt anställda får arbeta mindre.

På lönesidan finns det i kollektivavtalen en lägsta lönenivå men väldigt få, om någon, kan använda den lönesättningen om de vill anställa en personlig assistent idag. Snittlönen ligger runt 24000 – 25000 kr/månad och det har under de senaste 10 åren varit arbetstagarnas marknad vilket bland annat inneburit att rekrytering av personliga assistenter har varit mycket svårt för assistansanvändare och assistansanordnare.

Schablonersättningens nivå

Möjligheten att möta personliga assistenters lönekrav samtidigt som assistansanordnaren måste uppfylla krav på utbildning, arbetsmiljöåtgärder, allmänna personalkostnader, semester mm har försvårats då staten har valt att på olika sätt minimera den schablonersättning som utbetalas till assistansanvändare via Försäkringskassan. Idag är ersättningen per assistanstimme drygt 300 kronor och ska täcka alla kostnader inklusive sociala avgifter och försäkringar samt administrationens kostnader mm. En seriös assistansanordnare har mycket svårt att få sina kostnader täckta. Det bekräftar även den statliga utredaren Stig Svensson i sin utredning Personlig assistans – Analys av en kvasimarknad och dess brottslighet. Han menar att den låga schablonersättningen i sig gynnar oseriösa och de som via ekonomisk brottlighet stjäl från vårt välfärdssystem. Dessa aktörer begår brott och ska fördrivas från systemet, är IfAs absoluta krav och önskan. Strävan att lyckas med detta får dock inte innebära att de seriösa aktörerna eller assistansanvändarna drabbas. Vi menar att ju fler som arbetar i enlighet med till exempel IfAs Villkor för professionell personlig assistans kommer automatiskt att leda oss framåt kvalitativt men det krävs också att staten skapar ekonomiska förutsättningar för kvalitetsarbetet.

När det gäller de personliga assistenternas löneform, där timlön fortfarande är den vanligaste utbetalningsformen tror vi att det till stor del beror på hur schablonersättningen historiskt har varit uppbyggd och utbetalats. Det har skapat en praxis på området personlig assistans att använda sig av systemet med timlön. Idag har bland annat utbetalningsreglerna av assistansersättningen ändrats och förutsättningarna för att exempelvis använda månadslön är bättre. Vi tror dock att de ekonomiska förutsättningarna måste justeras för att fler personliga assistenter ska få månadslön och därtill bättre fungerande villkor i samband med semester. Detta går inte att förändra via nya kollektivavtal utan här behöver staten gå in och se över schablonersättningens nivå.

Risker i arbetsmiljön

IfA är eniga om att bättre kunskap och SAM-arbete inom den personliga assistansen kan gagna personliga assistenter men vi anser även att en god assistanslösning kräver en bra arbetsmiljö så det är en vinning även för assistansanvändarna om allt fungerar väl.

Vi tror att kvalitetsarbetet med ledningssystem, tydliga uppgiftsfördelningar och arbetsbeskrivningar tillsammans kan vara ett stort bidrag till en förbättrad arbetsmiljö. Här finns mycket kvar för assistansanordnare att arbeta med när det gäller förståelse och information men framförallt kommunikation mellan samtliga uppdrag för att uppnå en positiv utveckling.

Brister i arbetsledning

Arbetsledningen av de personliga assistenterna ser väldigt olika ut. Den kan ligga hos assistansanvändaren, en företrädare för assistansanvändaren, en assistent (som kan vara närstående) eller en administratör hos assistansanordnaren, skriver Hallerfors vidare.

Ja, det ser väldigt olika ut när det gäller arbetsledningen och det ser vi inte som ett problem. Vi anser att problemet ligger i att uppdraget ”Arbetsledare” är för otydligt preciserat för dem som har tagit sig an uppdraget. Det måste finnas en tydligare uppgiftsfördelning som dokumenteras och visar vad det innebär och vem som innehar uppdraget och var man vänder sig om det inte fungerar.

I LSS förarbeten skrivs det att den vardagliga arbetsledningen, där den personliga assistansen utförs, bör ledas av assistansanvändaren som själv får arbetsleda de personliga assistenterna i vad, hur och på vilket sätt den personliga assistansen ska utföras. När det sedan kommer till arbetsledning av det mer formella slaget, t ex att lägga ut semester, bevilja ledigheter för övrigt, avsluta eller påbörja en anställning, beskrivs det inte i LSS utan där ska assistansanordnaren ta ansvar för att det dokumenteras vem som har de befogenheterna. Det kan vara assistansanvändaren via civilrättsliga avtal mellan hen och assistansanordnaren eller så kan det vara en annan person som anställs av assistansanordnaren (där assistansanvändaren helst har fått vara med och utse vem det ska vara) och som enligt arbetsrättsliga avtal får rollen som arbetsledare. Personen som ska ha detta uppdrag måste också ha den kompetens som krävs för uppdraget. Oavsett hur det blir har arbetsgivaren/assistansanordnaren alltid ett huvudansvar för de personliga assistenternas arbetsmiljö och måste tillse att det fungerar oavsett modell för att utföra den personliga assistansen.

Oseriösa assistansanordnare

När det gäller kontroller och inspektioner av assistansverksamheter är det något som IfA ser positivt på. Som nämnts ovan, vill IfA få bort enskilda kriminella personer som försöker begå brott mot välfärden.

IfA önskar att inspektionerna även kan vara en del i ett positivt samarbete mellan assistansanordnare och IVO för att åstadkomma ytterligare förbättringar i den personliga assistansen.

Vi upplever att en del av de åtgärder som staten vidtagit för att komma åt brottslingar har inverkat negativt på assistansanvändare, assistansanordnare och personliga assistenter.

Vi upplever även att media har använt påkomna brottslingar till att bedriva häxjakt mot reformen som helhet. Det finns personer som har personlig assistans och/eller som är anställda inom den personliga assistansen som känner sig påhoppade i sina liv när de berättar om sina behov och/eller anställningar. Här önskar vi en förändrad attityd från media.

Personer som kan hamna i en utsatt ställning

Det finns personer inom området personlig assistans som på grund av bristande kunskap, funktionsnedsättning och andra skäl utnyttjas av brottslingar inom välfärden.

Här förväntar IfA sig att samhällets ansvariga myndigheter tar ansvar för att stänga kryphål i välfärdssystemet så att dessa brottslingar som utnyttjar personer i utsatt ställning hamnar bakom lås och bom. Detta får dock inte ske på bekostnad av de som har behov av insatsen genom att exempelvis försvåra/omöjliggöra bedömningen av assistansbehoven.

Många åtgärder har riktats till att minimera rätten till insats i stället för att komma åt brottslingarna. Vi kan förstå att det är svårt att ibland nå ut med information till enskilda personer där den personliga integriteten är så viktig, men det finns kanaler via kommuner och Försäkringskassan att ge information och kunskap. IfA medverkar gärna med all information och kunskap vi har för att stärka den enskilde assistansanvändarens möjlighet att välja assistansanordnare som utför professionell personlig assistans samt vaka över assistansanvändarens rättigheter och skyldigheter i förhållande till den personliga assistansen. Vi är en ideell obunden intresseorganisation som bör kunna få ett sådant uppdrag som ett steg i att öka kvaliteten i den personliga assistansen samtidigt som vi minskar risken för brott mot välfärden.

 

***

Följ Arena Essä på Facebook