psykisk ohälsa Tre organisationer för personer med psykisk ohälsa går ihop i ett gemensamt upprop inför valet. De kräver åtgärder för att stärka ekonomin hos sina målgrupper. En av de drabbade är BusMarie Bjarnevi.
BusMarie Bjarnevi, 48 år, är ensamstående trebarnsmamma med komplex sjukdomsbild med bland annat ADHD och fibromyalgi. Trots anställning på 80 procent som barnskötare kämpar hon varje månad för få ekonomin att gå ihop. Maten hon handlar blir den billigaste.
– Det är alltid Basic-varor. Jag önskar jag kunde köpa mer färskvaror men det existerar inte för oss, säger BusMarie Bjarnevi.
Trots att det finns tabletter för sömn och mot värk som hjälper tillvaron tvingas hon ofta låta blir att hämta ut medicinen av ekonomiska skäl.
– Jag är aldrig värkfri, men det blir bättre med Saroten. Men medicin är det jag gör avkall på. 10-åringen behöver ha sitt liv. Jag tar ut tabletter då och då när jag har råd, säger hon.
BusMarie Bjarnevi säger att hennes mediciner inte är dyra, men en stor utgift för henne. Tidigare kunde hon ibland komma upp till taket i högkostnadsskyddet, men inte sedan taket höjdes.
Majoritet oroar sig för ekonomin
Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), föreningen MIND och Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) som lanserar nu ett upprop inför valet. Den gemensamma bilden är att en majoritet av grupperna med psykisk ohälsa också har svårt att klara sig ekonomiskt i vardagen – något som förvärrar den psykiska ohälsan.
6 av 10 av RSMH:s medlemmar uppger att deras ekonomi har påverkat deras psykiska hälsa negativt, och i en rapport av NSPH uppger lika många, 6 av 10, av personer med psykisk ohälsa att de känner ständig oro för sin ekonomi
Föreningen MIND, som arbetar mot suicid, uppger exempelvis att en fjärdedel av de som kontaktar organisationens självmordslinje tar upp ekonomiska problem.
Uppropet lanseras för att uppmärksamma frågan inför valet, och för att situationen blir allt svårare. Det säger Kristina Båth, ordförande för RSMH:
– Frågan blir allt viktigare allteftersom försörjningsstödet och sjuk- och aktivitetsersättningen hela tiden urholkas. Dels höjs inte nivåerna, även om levnadsomkostnader ökar. Det blir också allt svårare att få de här stöden. Det ställs till exempel krav på att du ska kunna visa upp läkarintyg som inte alltid godkänns, säger Kristina Båth.
Kraven är att nivåerna i sjuk- och aktivitetsersättning och försörjningsstödet räknas upp. De vill också se en utredning om hur förändringarna i de ekonomiska trygghetssystemen slår mot personer med psykisk ohälsa.
“Ser ingen ljusning”
BusMarie Bjarnevis hälsoproblem bottnar framför allt i att hon länge levde i en relation där hon blev misshandlad. Sedan hon fick en diagnos för fibromyalgi för 12 år sedan har hon haft en rehab-plan som innebär att hon ska ha rätt att gå undan vid behov på jobbet och vila. Men i praktiken har det aldrig fungerar, säger hon. Hon försöker att prioritera sin hälsa, men behöver också ta hänsyn till förlorad inkomst vid en karensdag.
– Går jag till jobbet när jag mår dåligt vet jag att jag inte kommer kunna röra mig sen på tre dagar. För mig är det som konstant tandvärk fast i hela kroppen. Jag borde egentligen bara ha jobbat 60 procent, men det har jag inte råd med, säger BusMarie Bjarnevi.
Ovanpå alla utgifter har hon en utmätning för skulder hos Kronofogden varje månad. På frågan om vilken reform eller förändring som skulle underlätta säger hon:
– Matpriser framförallt. Det är ju chockpriser. För att samhället ska bära är mediciner extremt viktigt för folk. Det blir en extrem kostnad för samhället om jag mår dåligt, och varje individ som hamnar i en stor svacka, med vårdkostnader och allt det kan leda till.
Hur ser du på din ekonomi några år framåt?
– Jag ser inte alls någon ljusning. Varje gång jag betalar med mitt kontokort dras det 20 kr över till ett sparkonto. Det är ett sätt för mig att inte göra några onödiga inköp. Men sedan behöver jag ändå använda upp dem i slutet av månaden. Det är en enorm stress i sig att inte ha några sparpengar, säger BusMarie Bjarnevi.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
