Vad vill partierna med EU?

debatt Inför riksdagsvalet i höst vore det välkommet med en så tydlig debatt som möjligt om EU:s framtid, skriver företrädare för Svenska Europarörelsen.

 Vid denna tid för 81 år sedan tystnade vapnen i Europa. I Stilla havet fortsatte striderna ytterligare ett tag, men på vår kontinent var andra världskriget över.

Idag på Europadagen firar vi ett annat, enat Europa runt om inom EU bland annat med en Europafestival i Kungsträdgården i Stockholm. Vi gör det just den 9 maj till minne av den så kallade Schuman-deklarationen som lade grunden till EU.

Det var ur spillrorna av en sönderbombad kontinent det vi idag kallar EU skapades. I framtiden skulle relationen mellan Europas länder inte längre baseras på hot och vapenmakt utan på fred, frihandel och mänskliga rättigheter.

När den regelbaserade världsordningen idag krackelerar och autokratiska ledare tar för sig, är det europeiska samarbetet, byggt på en gemensam demokratisk värdegrund, viktigare än någonsin.

Varje val är ett EU-val

EU-lagstiftning och EU-beslut präglar numera den europeiska vardagen. EU-samarbetet är inte en utrikesfråga utan handlar i hög grad om att många inrikesfrågor numera beslutas gemensamt.

Kommissionen tar fram förslagen. Besluten fattas oftast gemensamt av regeringarna (i ministerrådet) och Europaparlamentet.

2024, för två år sedan, hade vi EU-val. Då utsåg vi svenska representanter i Europaparlamentet, det ena av unionens två lagstiftande organ. I höst är det åter EU-val. För när vi väljer riksdag, avgör vi samtidigt vilka som ska representera oss på den andra sidan förhandlingsbordet, i ministerrådet.

Men trots att många av de beslut som allra mest påverkar vår vardag beslutas på unionsnivå, och att riksdagsvalet ur ett EU-perspektiv snarast är viktigare än valet till Europaparlamentet, ger våra partier sällan besked till väljarna om vilket håll de vill driva EU åt om de får regeringsmakten. Det är talande att befintliga valkompasser bara i liten utsträckning tar upp sådant. Partierna talar inte om, och media glömmer att fråga.

Samtidigt vimlar det av viktiga EU-frågor där partierna borde visa korten inför höstens val. Några exempel:

– Om kravet på enighet i utrikesfrågor överges, skulle EU:s möjligheter att globalt balansera USA och Kina troligen stärkas, kortsiktigt skulle stödet till Ukraina kunna effektiviseras. Är partierna positiva, trots att utrymmet för Sverige att driva en egen linje i så fall begränsas?

Bör EU öka det gemensamma försvaret?

– Att EU gått i spetsen för det globala klimatarbetet har varit avgörande, men kan ibland kosta på kort sikt. Bör EU slå av på takten och därmed minska ambitionerna att påverka globalt? Eller bör politiken tvärtom skärpas trots att det antagligen kräver högre priser på fossila drivmedel?

– Givet att Nato-samarbetet med USA är i gungning; vill partierna öka det militära samarbetet mellan EU-länderna också utanför försvarsindustrifrågor?

– I Sverige är enigheten stor om att Ukraina och andra kandidatländer snabbt bör integreras i EU. Är partierna beredda att acceptera ett mer flexibelt samarbete i EU för att möjliggöra detta? Och vilka konsekvenser kan det få för oss själva, t ex i eurofrågan?

– EU:s sjuårsbudget kommer att förhandlas intensivt i höst och nästa år. Ska Sverige fortsatt vara ”snålast i EU” eller behövs en alternativ, svensk linje?

– En väldigt konkret, men omdiskuterad fråga: Lägre elpriser skulle gynna ekonomin i alla medlemsstater. Bör export av billig, svensk el bidra, eller går låga priser på hemmaplan alltid före?

– Det vore också välkommet med en så tydlig debatt som möjligt om EU:s framtid. Är den nuvarande avvägningen mellan mellanstatligt samarbete och överstatlighet den lämpliga också för de närmaste åren eller bör utrymmet för gemensamt beslutsfattande vidgas?

I september är det EU-val. Vad vill partierna göra?

Staffan Herrström, ordförande Svenska Europarörelsen

Lars Danielsson, vice ordförande Svenska Europarörelsen

Magnus Nilsson, styrelsemedlem Svenska Europarörelsen