debatt Begreppet ”medicinsk cannabis” används brett och kan avse allt från godkända cannabinoidbaserade läkemedel till cannabisprodukter som saknar vetenskapligt stöd. Därför behövs en gemensam definition på EU-nivå, skriver Peter Moilanen, Narkotikapolitiskt Center och Cressida de Witte, World Federation Against Drugs.
I en ny rapport, Prescribed Ambiguity: Medical Cannabis in Europe, kartlägger vi utvecklingen i ett flertal länder. Tydligt är att frånvaron av en gemensam definition och ett harmoniserat regelverk har skapat ett splittrat europeiskt landskap – där somliga länder låtit folkhälsan stå i fokus, medan andra gett utrymme till politiska och starka kommersiella intressen.
Samtidigt varnar både enskilda läkare och läkarförbund för otydliga riktlinjer, bristfällig utbildning och en utveckling där medicinsk cannabis riskerar att fungera som en väg in i bredare legalisering.
I Frankrike inleddes ett pilotprogram för medicinsk cannabis 2021. Programmet har omfattat över 3 200 patienter men i slutet av 2024 återstod bara omkring 1 850, ofta på grund av bristande effekt eller biverkningar. Trots detta planerar Frankrike att införa ett permanent regelverk, vilket mött kritik om både osäker evidens, kostnader och risken att medicinsk reglering kan bana väg för bredare legalisering.
Marknad blir viktigare än läkemedel
Andra länder – som Spanien, Portugal och Storbritannien – har satsat på odling och export, där fokus i praktiken kommit att ligga på marknad och tillväxt snarare än medicinsk nytta och patientbehov.
Tyskland är det land som har gått längst. Där har medicinsk cannabis inte bara blivit en fråga om behandling, utan också om tillgänglighet och i praktiken en bredare normalisering. Det system som skapats, med digitala snabbspår till recept där torkad cannabis i praktiken kunnat levereras inom en timme, har till slut gått så långt att regeringen nu försöker strama åt regelverket. Regeringens narkotikakommissionär, Hendrik Streck, beskrev för några dagar sedan hur en marknad vuxit fram som inte har med medicin att göra längre.
Svensk reglering otydlig
Det finns även tecken på att svensk reglering har svårt att hålla jämna steg. Läkemedelsverket har på regeringens uppdrag tagit fram förslag om tydligare reglering av jordbrukshampa, där odling i dag används för andra ändamål än intentionen med lagen. Trots detta har frågan blivit liggande i beredning i över två år.
Att forskning inom området ska kunna bedrivas och godkända cannabinoidbaserade läkemedel förskrivas är självklart, men de ska hanteras på samma sätt som andra läkemedel vad gäller evidens, godkännande, indikation och uppföljning. Saknas detta ska de inte ges medicinsk legitimitet genom oklara begrepp eller undantagslösningar.
Tydligare definition av medicinsk cannabis behövs
Det är också här den europeiska otydligheten blir problematisk. När definitioner, riktlinjer och tillsyn skiljer sig kraftigt mellan länder skapas inte bara medicinska och rättsliga gråzoner. Det öppnar även upp för en marknad som driver utvecklingen snabbare än kunskapsläget motiverar. Vi menar att Sverige därför bör trycka på för:
En tydlig och rättsligt hållbar definition på EU-nivå som skiljer cannabinoidbaserade läkemedel från ”medicinsk cannabis”.
*Samma krav på evidens, indikation, myndighetsgodkännande och uppföljning som för andra läkemedel.
*En reglering som utgår från patientnytta och folkhälsa, inte kommersiella intressen eller politiska glidningar mot en bredare legalisering.
* En prioritering av förslag till ändrad lagstiftning i de fall dagens regelverk uppenbart kringgås.
Sverige är ett av flera länder i Europa som visat att folkhälsa och patientsäkerhet kan väga tyngre än kommersiella intressen. Vi behöver nu ta en mer aktiv roll för att forma ett mer kunskapsbaserat regelverk på både svensk och europeisk nivå, men det förutsätter att politiken är beredd att agera och inte lämnar utvecklingen åt marknaden.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
