Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

ARBETSMILJÖ Arbetslivsinstitutet lades ned av av alliansregeringen 2007. Nu föreslås regeringen inrätta ett nationellt centrum för arbetsmiljöforskning.

Idag presenterades regeringens utredning om att inrätta ett nationellt arbetsmlijöcentrum. Det ska verka för samling och spridning av kunskap om arbetsmiljöforskning. Arbetsmiljöcentret fyller enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) ett tomrum.

– När den förra regeringen lade ned Arbetslivsinstitutet försvann stora resurser till arbetsmiljöforskning och en tydlig nod i kunskap för arbetsmarknadens parter. Vi har också tappat kontakten med det internationella samfundet, Sverige är ett förgrundsland i arbetsmiljöfrågor, och centret ska kunna sprida kunskap internationellt, säger Ylva Johansson.

Regeringens utredare har varit professor Maria Stanfors.

– Liknande institut finns i de flesta andra länder och har också efterfrågats av arbetsmarknadens parter i Sverige. Vi hoppas att detta kan uppgradera ett område som de senaste varit väldigt lågprioriterat.

Arbetsmiljöcentret kommer också ha ett uppdrag att utvärdera regeringens arbetsmiljöpolitik. För att hålla distans till befintliga myndigheter föreslås att forskningscentret placeras på Stockholms universitet, alternativt att en ny myndighet inrättas.

Det var i samband med den arbetsmiljöstrategi som regeringen presenterade i fjol som utredningen om ett nationellt arbetsmiljöcentrum inleddes. Samtidigt fick Kurt Eriksson, tidigare chefsjurist på Medlingsinstitutet, i uppdrag att kartlägga det moderna arbetslivets utmaningar i syfte att samla kunskap som kan ligga till grund för eventuella åtgärder.

När arbetsmiljölagen trädde i kraft på 70-talet fanns inte vissa av de utmaningar vi har idag, menar utredaren Kurt Eriksson.

– Det handlar bland annat om tidsbegränsade anställningar, inhyrd arbetskraft, och falska egenföretagare, alltså personer som är egenföretagare men arbetar under förhållanden där det egentligen bör betraktas som arbetstagare.

Kurt Eriksson pekar också på att långa entreprenadkedjor och flera små aktörer som arbetar parallellt, kan skapa oklarhet kring vem som ansvarig för arbetsmiljöfrågor. Detta har varit särskilt tydligt inom byggbranschen och transportsektorn.

– Lagen är kanske klar i och för sig, men det är fortfarande oklart för de berörda personerna om vem som faktiskt ska ta det här ansvaret