Mikael Fahlander, Assistansia. Bild: EMIL NORDIN/XP/SCANPIX

Man behöver inte vara riskkapitalist för att bli rik på personlig assistans. Även fåmansbolag kan göra stora vinster genom att trissa upp vinstmarginalerna, sälja kundstocken till riskkapitalbolag – och göra sitt bästa för att undvika skatt.

För 12 år sedan bestämde sig bröderna Sabri och Benjamin Erdinc för att ge sig in i en då jungfrulig assistansbransch. De startade Marcus Assistans i Örebro.

Pengarna från Försäkringskassan strömmade in i företaget. På fem år fyrdubblades omsättningen till 135 miljoner kronor, baserat på assistansersättning till cirka hundra brukare.
– Hårt och mödosamt arbete lönar sig i slutändan, säger Benjamin Erdinc. Och nöjda brukare har talat gott om oss bland sina bekanta, vilket är nyckeln till framgången.

Vinstmarginalerna har varit höga. Förra året låg den på 16 procent av intäkterna, och de senaste tio åren har företaget snittat 18 procent.
– Vi anser att överskottet är rimligt i förhållande till arbetsbelastningen och ansvaret. Marknaden är reglerad och alla bolag har samma förutsättningar.

Enligt Benjamin Erdinc ska överskottet ”återinvesteras”. Men Dagens Arena kan avslöja att man tidigare gjort stora vinstuttag.

Vinstuttag på 64 miljoner kronor.
Vinstuttag på 64 miljoner kronor.

De första åren unnade man sig ett par miljoner i aktieutdelning. Men det kom mer. 2009 hade det rullat in så mycket vinst att man beslöt att dela ut 64 miljoner, vilket följdes upp med ytterligare en utdelning på 42 miljoner 2010.

Totalt har Sabri och Benjamin Erdinc plockat ut 108 miljoner kronor ur företaget, vilket placerat dem på tio-i-topplistan över de med högst inkomster i Örebro län.

Örebro verkar vara assistansbranschens Silicon Valley: en plats där välfärdsentreprenörer blivit nyrika på att starta företag, för att sedan göra ännu större klipp på att sälja företagsbygget till tyngre vinstintressen.

Hur rika? Fråga Mikael Fahlander och Ibrahim Kadra, även de från Örebro. De kör numera bilar som Porsche Cayenne och Ferrari 348, bor i lyxvillor med panoramautsikt. Allt betalat med vinster på assistanspengar.

Fahlander och Kadra startade Assistansia 2001. Intäkterna ökade kraftigt varje år, och 2008 hade omsättningen växt till drygt en miljard kronor.

En nyckel var det man kallade ”trivselpengar”. En del av assistansersättningen från Försäkringskassan landade helt enkelt på brukarnas konto och kunde användas till vad som helst – ett effektivt lockbete som senare skulle förbjudas.

Ändå blev det gott om pengar över till Fahlander och Kadra. Vinstmarginalen låg på 10 procent i snitt, och tack vare expansionen blev det mycket i reda pengar.

Mellan 2001 och 2008 överförde Fahlander och Kadra stora summor till utländska ägarbolag som de själva kontrollerade. Skatteverket fick nys om den första transaktionen på 12 miljoner kronor, vilket resulterade i en fällande dom.

Assistansiaägarna avskräcktes inte utan fortsatte på skatteplaneringsvägen, nu i tron att man hittat ”de bästa rådgivarna som går att få”, som Fahlander sa till Nerikes Allehanda (12 juni 2007).

2012 satte Skatteverket dock igång en ny utredning, som visar att Fahlander och Kadra sålt Assistansia till sig själva. För att sedan köpa tillbaka företaget upprepade gånger via ägarbolag i Luxemburg – och kvittera ut den största vinsten 2008 när man slutligen sålde till riskkapitalbolaget Argan Capital.

Enligt Skatteverkets beräkningar har mer än en miljard kronor flyttats till Luxemburgbolagen under de senaste årens köp- och säljturer – pengar som Fahlander och Kadra sedan har ”lånat” av varandra, såväl skattefritt som räntefritt. Skatteverket menar att det rör sig om vinstmedel som ska beskattas i Sverige.

”Skatteverket får gärna ganska mig en gång till”, sa Fahlander till Aftonbladet efter att utredningen drog igång. ”Jag och min kompanjon har skatteplanerat enligt lagen med hjälp av seriösa rådgivare och jag är inte det minsta orolig. Det här är ett typiskt utslag av jantelagen som säger att ingen i Sverige får ha finare bilar än andra.”

Vad hände med Assistansia? Företaget blev stommen i Argan Capitals jättekoncern Humana, som fortsätter generera till stor del obeskattade mångmiljonvinster på personlig assistans – men nu till brittiska riskkapitalister.

Hur är det möjligt att bli mångmiljonär på personlig assistans? Hur skapas vinsterna? Läs mer om det i Dagens Arena i morgon.

Läs samtliga delar i Kent Wernes granskning av vinsterna inom handikappomsorgen:
Därför ska riskkapitalbolagen i handikappomsorgen granskas
Riskkapitalbolagen tar över handikappomsorgen
Assistansbranschens guldgossar
Humanas vd försvara vinsterna
Så gör riskkapitalbolagen vinst på funktionsnedsatta
”Vinstintresset driver upp kostnaderna”