Just nu granskas koncernen Internationella engelska skolan i Sverige AB (IES) av Skolinspektionen. Skolinspektionen har dock ingen möjlighet att bedöma de ekonomiska förutsättningarna för skolans drift. Det eftersom grundaren Barbara Bergström har sålt 75 procent av sina aktier till det amerikanska riskapitalbolaget TA Associates 2012. 

Eftersom det amerikanska ägandet hindrar Skolinspektionen från insyn har det externa revisionsbolaget PWC fått i uppdrag att gå igenom ekonomin, bland annat genom intervjuer med IES:s ekonomi- och redovisningschefer. Det skriver Lärarnas Nyheter och citerar ur PWC:s rapport till Skolinspektionen:

”Skolinspektionen/Skolverket saknar i dag, så vitt är känt, insynsmöjlighet i de ultimata ägarna samt andra eventuella ekonomiska intressenter som genom avtal sakligt sett har den bestämmande makten över IES AB… Även om det ser bra ut nu kan förutsättningarna ändras dramatiskt på mycket kort tid.”

Även i Storbritannien är IES satt under lupp. Under våren 2014 rapporterade brittisk media om den kritik som friskolor i landet har fått från den brittiska motsvarigheten till Skolinspektionen, Office for Standards in Education, Children’s Services and Skills (Ofsted). En av skolorna är IES Breckland i Suffolk, som ansågs vara ett av landets friskoleflaggskepp när den startade 2012.

Kritiken mot skolan i Suffolk är hård och handlar om att eleverna får en andra klassens utbildning. Både undervisning, bedömning och betygsättning brister. Den engelska inspektionen har redan stängt ner två andra friskolor på grund av brister i verksamheten och en tredje är under polisutredning efter misstanke om bedrägeri skriver The Independent.

IES Breckland är den första skolan i England som drivs av ett vinstdrivande företag, trots regeringens löften om att inte tillåta vinstdrivande friskolor. De ordinarie reglerna har kunnat kringgås eftersom stiftelsen som grundat skolan skrev på ett 10-årigt kontrakt med IES, värt 21 miljoner pund.

Kritiken mot vinstdrivande skolor i Sverige har ökat i takt med de senaste årens konkursrapporter och bristfälliga kvalitet i många av de vinstdrivande skolorna. I en dagsfärsk undersökning som Lärarnas Riksförbund publicerar visar det sig att endast nio procent av väljarna stödjer vinstuttag i skolan. 89 procent vill antingen ha ett reglerat uttag där vinsterna ska återinvesteras eller förbjuda vinster helt.

Det intressanta är att motståndet till vinster i skolan även finns bland alliansens väljare. Bland Moderaternas väljare vill hela 65 procent att all vinst ska återinvesteras och 17 procent förbjuda det helt. Lärarnas Riksförbund anser det vara ett slöseri med skattepengar att vinsterna inte går tillbaka till skolan. Oavsett namn på nästa utbildningsminister är det en fråga som måste tas på allvar.