Foto: Erik Olsson/Flickr
Foto: Erik Olsson/Flickr

År 2014 gick Moderaterna till val på att inte göra någonting. Alla andra partier var ansvarslösa och ”lovade allt åt alla”. Här står du och ”lovar allt åt alla” och där står du och ”lovar allt åt alla”, kunde det låta från Fredrik Reinfeldt i debatterna.

Men det var på riksplanet. I Stockholms landsting gjorde Moderaterna helt tvärtom. Varför välja bara kollektivtrafik som tråk-miljöpartisterna? Eller stå och mumla om de höga kostnaderna med motorvägen som betong-sossarna? Varför göra någon ledsen när man kan göra alla glada?

”Vi vill bygga både tunnelbana och Förbifart”, blev Moderaternas slogan. Hurra!

Så här presenterade man prioriteringarna för väljarna:

1. Bygga ut tunnelbanan
2. Rusta och utveckla kollektivtrafiken
3. Bygga Förbifart Stockholm, påbörja Österleden och bygga Södertörnsleden
4. Bevara Bromma flygplats och utveckla Arlanda

Sen var det ju visserligen det där med pengarna. Men det löser väl sig? Eller?

Det gick fyra månader. I dag kom svaret: ”Kostnaderna för SL:s kollektivtrafik rusar och nu gör landstinget en tvärnit. Det blir glesare trafik, planerade miljardinvesteringar bantas eller stoppas – och priset på SL:s månadskort höjs redan efter sommaren.”

Attans.

Det blev inte ”allt åt alla” den här gången heller. Det blev allt åt de rika bilisterna som vanligt. Jaja. Om tio år har vi i alla fall världens dyraste motorväg att trösta oss med.