New York Taxi Workers Alliance. Bild: Hanna Finmo
New York Taxi Workers Alliance. Bild: Hanna Finmo

De amerikanska fackförbunden har få medlemmar och är i behov av förnyelse. Men på ett område kan den svenska fackrörelsen lära av den amerikanska: deras engagemang för papperslösa.

Dag ett på vår resa bjuder på en tur genom fackligt engagemang i USA. Som ser mycket annorlunda ut mot hur det ser ut i Sverige. Strax under 7 procent av arbetstagarna i den privata sektorn är organiserade. I den offentliga sektorn är det bättre, kring 35 procent, men jämfört med Sverige är det fortfarande mycket lågt.

Samtidigt finns förnyelse både inom de etablerade facken och inom nya rörelser vid sidan av dem. Ett sorts mellanting är New York Taxi Drivers Alliance, som under sina dryga tjugo år lyckats med det som alla sa var omöjligt – att organisera taxibranschen.

En framgångssaga på många sätt, där ledningen behåller sitt yrke som åkare och därmed behåller en stark markkontakt med medlemmarna. Men de senaste åren möter man nya utmaningar, med aktörer som Uber, som försöker få det till att de förare som kör deras bilder inte är anställda utan egenföretagare. Just nu väntar de på en dom i ett mål liknande det som i förra veckan i Storbritannien gav Uber bakläxa: förarna skulle ses som anställda.

Här är svaret givet på frågan vem de stödjer i valet: »Vi hade hoppats på Bernie Sanders.« Entusiasmen för Hillary Clinton är svalare. Clinton måste lyckas mobilisera bland de här grupperna av aktivister, med Sanders benägna hjälp, för att vinna på tisdag.

Samtidigt som de svenska facken, med sin organisationsgrad på över 70 procent, kan tyckas spela på en helt annan planhalva, eller planet, än sina amerikanska motsvarigheter, finns i vart fall en sak där de kan lära av USA. Här finns en stark drive för papperslösas rättigheter, och för en migrationsreform som ska ge medborgarskap till de som arbetar i USA men saknar rätt papper.

Visserligen har problematiken funnits längre i USA och är större till omfattningen, men samma problem finns nu i Sverige. Här måste de svenska facken bli tydligare. Om vissas villkor kan dumpas hur lågt som helst, och det inte finns vägar till medborgarskap, skapas ett parallellsamhälle med sämre villkor, som i längden också smittar av sig på resten av arbetsmarknaden.