Sveriges kommuner och landsting (SKL) släppte i dag sin ekonomiska rapport, som visar på att kommunerna i landet beräknas gå med omkring 19 miljarder kronor i vinst. Rubrikerna berättar att regeringens konjunkturstöd hjälpt till och att kommunerna blivit mer effektiva. Solsken med andra ord. Det är tyvärr en grov förenkling.

Läser man SKL:s rapport framträder en bild som inte är särskilt positiv. Regeringens konjunkturstöd är så pass kortsiktigt och levererat så pass långt in i budgetåret att kommunerna inte kan använda pengarna, vilket ger ett överskott men inte löser kommunernas pressade ekonomiska situation. Enligt SKL hade det varit mer effektivt att fördela stödet över flera år, då krisens effekter på arbetslösheten inte upphör bara för att ekonomin vänder. Drygt 97 procent av kommunerna kommer att ha oförändrad eller sänkt skattesats nästa år. SKL ger en modest beskrivning av läget:

Det kommer att krävas effektiviseringar på många håll för att upprätthålla kravet på en ekonomi i balans. Möjligheterna att genomföra ambitionshöjningar är därför begränsade.

Regeringen tvingar dessutom kommunerna att sparka cirka 4 000 gymnasielärare de kommande åren, i samband med att gymnasiereformen GY2011 och dess tillhörande finansieringsmodell träder i kraft. Så stort är sparbetinget fram till 2015, något SKL protesterat mot men inte fått gehör för. Finansminister Anders Borg kan vara hur stolt han vill över att svensk ekonomi går bra, men det är tydligt att han inte lägger vikt vid vare sig framtiden eller en holistisk ekonomisk politik. Kvartalskapitalismens logik om kortsiktiga siffror som ser bättre ut än de är går hem bättre på finansdepartementet.