Så fort ett avtal är tecknat, drar nästa avtalsrörelse igång. I den här avtalsrörelsen hoppas jag att vi byggarbetare tar tillbaka de 45 miljarder i vinst som vi arbetat ihop, skriver Kent »Renen« Johansson, byggnadsarbetare, Handen.

Nu när det finns ett färdigt byggavtal, hänger det kvar en besvikelse som är svår att bli av med. Kanske den försvinner när kamplusten växer igen.

Under strejken kände jag en stor oro över att det skulle gå för snabbt att teckna ett nytt avtal. Går det för lätt att komma till avtal med arbetsgivarna, brukar det vara något lurt.

Inte för att jag tror att vi har blivit lurade varje gång vi har skrivit på ett avtal. Men när byggavtalen har slutits under åren så har Sveriges Byggindustrier alltid obstruerat mot avtalen när de ska genomföras – de förhalat och satt sig på tvären under avtalsperioden gång på gång. Det har gällt allt från strandande lönetvister med stupstockar till sabotage mot fackets utbildning av skyddsombud.

Våra avtal ska alltid kännas som en riktig vinst för oss arbetare. Och en svidande förlust för arbetsgivarna. Det får inte bli några krystade ursäkter efteråt från oss, för att vi inte lyckades uppnå det ena eller det andra. Att det har varit stor oenigheten är det bästa beviset på att vi flyttat fram våra positioner.

Klockan är 23.16 söndagkvällen den 17 april. Just när jag skriver detta så kommer beskedet om att byggavtalet träffats.

Nu är det upp till bevis, Byggnads. Är våra krav uppfyllda?

Byggavtal där medlemmarna har varit mobiliserade och aktiva är så mycket mer värt, än något som kommit överens om i ett instängt rum. Det rätta är att sätta medlemmarna på fötterna. Strejktrötta har vi inte ens hunnit bli.

Strejkrätten kan bara försvaras av att vi strejkar. Annars kommer strejkvapnet dö sotdöden. Konflikten mellan vårt arbete och kapitalet måsta alltid synliggöras. Därför är strejken den bästa maktdemonstration vi kan visa upp, för där måste vi utmana oss själva. Det är då vi måste bekänna färg. Vilka står upp för solidariteten och enighet i vårt förbund.

Det får inte vara så att vi nu efteråt ska vara nöjda med att vi parerat och slagit tillbaka arbetsgivarnas frontalangrepp. Lärdomen är att vi måste ha en mycket offensivare strid för och vassare avtalskrav till nästa år.

Nästa års avtalsrörelse har redan börjat. Den här gången hoppas jag att vi tar tillbaka de 45 miljarder i vinst som vi arbetat ihop. 2,2 procent räcker inte för oss. Om vi uppnått något nu så är det att märket är borta. Nästa år kommer vi tillsammans bestämma löneutrymmet, inte industrin ensamma.

I nästa års avtalsrörelse ska övervinsterna vara med och finansiera de lågavlönade så att de får rättvisa och anständiga löner. Då ska vi ta tillbaka arbetsrätten. Vi ska ha självbestämmande över vårt lagarbete, vi ska kunna leda, bemanna och fördela arbetet på bygget i våra egna arbetslag.

I nästa avtalsrörelse sätter vi stopp för bemanningsföretag och exploateringen av utländsk arbetskraft. Vi tar bort företagens lojalitetsparagrafer, vi skyddar “visselblåsare” och inför i byggavtalet meddelarfrihet och efterforskningsskydd. Vi inför skyddsronder mot psykisk ohälsa.

Vi byggnadsarbetare är rustade. Vi är redo.

Kent »Renen« Johansson, byggnadsarbetare, Handen