Kraftjättens ensidiga satsningar på kol och kärnkraft är omoderna och destruktiva. Nu utspelas vad som kan vara företagets sista strid i Tyskland.
Om några veckor avgörs det som i tysk affärspress har kallats ”Vattenfalls sista strid i Tyskland”. Det handlar om folkomröstningen då Berlin avgör om den svenska energijätten ska få behålla de lönsamma näten för el och fjärrvärme, eller om de ska återkommunaliseras.
I Tyskland jäser det av missnöje. Vattenfalls skamfilade rykte är väldokumenterat. Det som för svenskarna innebär miljardklirr i statskassan, framstår för tyskarna som ett ovanligt skitigt entreprenörskap med brunkolsbrytning och skövlade byar i kölvattnet. Protesterna har pågått i åratal och ledningen har all anledning att känna oro.
Slaget om landets nästa största stad, Hamburg, gick förlorat i september. Staden ska nu, mot borgmästarens och de största politiska partiernas vilja, köpa tillbaka elnät och fjärrvärmenät till en kostnad av 2 miljarder euro. Detta trots att Vattenfall, enligt TT, satsat enorma resurser på reklam i tidningar, på bio och i kollektivtrafiken.
Att Vattenfall oavsett hur det går i Berlin den 3 november är en koloss på lerfötter, verkar de forskare som Sveriges Radio har talat med, eniga om. Företagets inriktning rimmar dåligt med den pågående tyska energiomställningen. Många tyskar, kanske de flesta, vill se decentraliserade, medborgarägda elsystem, inte minst för att underlätta övergången till förnybar energi. I det sammanhanget känns kraftjättarnas ensidiga satsningar på kol och kärnkraft omoderna och destruktiva.
Men energidebatten i Tyskland kan också ses som del i ett annat mönster. Dagens Arena har tidigare berättat om en rapport från EPSU (europeisk facklig samarbetsorganisation för offentligt anställda) som publicerades för drygt ett år sedan. Den visar på en europeisk våg av återkommunalisering. Det gäller inte bara energiförsörjning, utan även verksamheter som fastighetsförvaltning och sophämtning. Och det ironiska är att det är i just de städer som var först ute med omfattande privatiseringar som trenden nu går i motsatt riktning.
Men varför just nu? Det enkla svaret är att det blir billigare. Samt leder till ökad insyn och förbättrad kvalitet. Lokala politiker inser att de kan spara pengar genom att låta kontrakt som tidigare utförts av privata utövare gå tillbaka i offentlig regi. Paris har till exempel under bara det första året sparat in 350 miljoner kronor på att låta staden ta över vattenförsörjningen. I Storbritannien har 80 av 140 kommuner tagit tillbaka ansvaret för olika kommunala tjänster.
Går de tyska kraven på kommunalisering av elnäten ihop med en ökad längtan efter lokal demokrati och mer självbestämmande i hela Europa? Jag tror det. Utgången av Vattenfalls sista strid i Tyskland kommer att visa hur mycket medborgarna är beredda att kämpa för rätten att själva bestämma över miljö och framtid.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
