Fredrik Lundin och Maria Hilber

debatt Frågan om vinsterna i välfärden har lyfts av både V och S. Men inget av partierna till vänster har på allvar gjort frågan om skolan till den viktigaste valfrågan, skriver lärarna Fredrik Lundin och Maria Hilber.

Under lång tid har den vinstdrivande skolan varit en fråga som splittrar väljarkåren. Till höger finns de väljare som vill ha många alternativ och frihet att välja skolor. Till vänster finns väljarna som ofta medger att det är bra med fler alternativ och hög tillgänglighet på skolor, men helst vill begränsa vinsterna i välfärdssystemet. Samtidigt ökar skolsegregationen i allt snabbare takt, och elever utan tillräckliga betyg från grund- och gymnasieskolan blir allt fler. Nu måste partierna på vänsterkanten se till att väljarna blir medvetna om vad som händer med skolan i Sverige. Det nutida skolsystemets problem måste tydliggöras för allmänheten!

Under 90- och 00-talet hade Socialdemokraterna ännu ett brett väljarstöd, men gjorde ingenting för att justera det alltmer fragmenterade skolsystemet. Under denna period började de nyliberala partierna, med dåvarande Folkpartiet och Jan Björklund i spetsen, att argumentera för att det behövdes mer alternativ i form av friskolor och valfrihet. ”Minska stöket” var några av de slogans som användes.

Stöket finns idag på skolor, oftast i de mest utsatta förorterna, där lärartätheten även är låg. På fristående skolor som IES och Jensen, vilka har som affärsidé att ”suga upp” det mindre krävande elevunderlaget, minskar dock stöket, helt i linje med Jan Björklunds dröm. Tack vare detta kan vinsterna täljas med guldkniv av koncernerna, vilket går att läsa om i boken De lönsamma av Marcus Larsson.

Väljarna behöver vetskap om att dagens skola leder till ohållbara situationer för många lärare och elever.

Vi har haft både en alliansregering, en rödgrön regering, och en mittenregering sedan 2006 då Socialdemokraterna förlorade makten. Frågan om vinsterna i välfärden har lyfts av både V och S som valfrågor. Men inget av partierna traditionellt till vänster har på allvar gjort frågan om skolan till den viktigaste valfrågan. I nutid görs fortfarande ingenting konkret från något av de politiska partierna för att motverka det förfall vi idag ser av den svenska skolan.

Nu behöver den politiska vänstern driva de för skolan livsavgörande frågorna hårt och målinriktat:

  • Offentlighetsprincip gällande all skolverksamhet – verksamheter som drivs med skattemedel ska ha lagstadgad insyn
  • Klasspeng istället för skolpeng – minska svinnet i form av övervinster
  • Avskaffa det fria skolvalet – återinför närhetsprincipen och likvärdigheten mellan skolor
  • Förstatliga skolan – kommunala fritidspolitiker ska inte ansvara för skolan
  • Avskaffa möjligheten att ta ut överskott som vinst – låt allt överskott gå tillbaka in i verksamheterna

Visionen om skolan som en mötesplats där klassgränserna suddades ut och olika akademiska och ekonomiska förutsättningar kompenserades av kompetenta lärare, verkar idag så gott som bortglömd. Skolsegregationen ökar snabbt, och elever utan tillräckliga betyg från grundskolan, eller utan gymnasieexamen, blir allt fler. Faktum är att på många skolor och förskolor gör bristen på legitimerade lärare att de mest utsatta eleverna redan här kommer att slås ut av det orättvisa systemet. I vissa fall har de allra yngsta inte en enda lärare som talar svenska.

Olof Palme menade en gång i tiden att skolan var spjutspetsen mot framtiden. Dagens skola är allt annat än detta. Väljarna behöver vetskap om att dagens skola tvärtom leder till ohållbara situationer för många lärare och elever. Dagens skola är för många elever, och därmed oss alla, en spjutspets mot avgrunden.

 

Fredrik Lundin,
gymnasielärare i Botkyrka.
Arbetsplatsombud, skyddsombud samt fackligt förtroendevald inom Lärarförbundet.

 

Maria Hilber
förskollärare i Huddinge.
Arbetsplatsombud, samt skyddsombud inom Lärarförbundet.

(Vi representerar inte vårt förbund i denna artikel, utan skriver som fria debattörer.)