Anna Danielsson Öberg Foto: Jenny Lindahl

I veckan kom krav på förändringar av Industriavtalet från två håll. Men merparten av förändringsförslagen avfärdas av avtalets försvarare, alternativt bemöts med tystnad.

Det var i tisdags som de fem LO-förbunden i 6F – Byggnads, Fastighets, Seko, Målarna och Elektrikerna – presenterade sitt slutförslag till en ny lönebildningsmodell. Projektet inleddes förra året och har resulterat i en rad delrapporter. Bland annat har professor Lars Calmfors lämnat förslag till vilka förändringar som behöver göras. Nu har alltså 6F bestämt sig för förslagen ska bakas ihop till en ny modell. Den innebär att dagens Industriavtal skrivs om rejält och att industrins roll tonas ner eller försvinner.

Istället för att industrin bestämmer löneökningsutrymmet genom att sätta ett märke ska det avgöras av LO och tjänstemännen inom PTK på den fackliga sidan. 6F anser också att LO-förbundens roll i LO-samordningen ska stärkas. Det är de som bestämmer och inte industrin. Dessutom ska hemmamarknadsorienterade förbund ha minst lika stort inflytande som exportorienterade. Det innebär i klartext att förbund inom 6F jämställs med förbund inom industrin, som IF Metall.

Ett annat förslag är att sättet att räkna fram löneutrymmet ska förändras. Mer hänsyn ska tas till Riksbankens inflationsmål istället för konkurrenskraften. Det kommer leda till ett högre lönemärke, vilket i sin tur kommer att minska utrymmet för att lönerna bestäms lokalt, enligt förslaget. När den här modellen ska införas är oklart, men 6F-förbunden är tydliga med att det kommer att ta tid och att ett införande inte är möjligt inför nästa års avtalsrörelse.

Igår kom ett annat förslag som delvis liknande 6F:s. Det är säkert inte någon slump eftersom en av arkitekterna bakom är Lars Calmfors. Förslagen har presenterats tidigare, men formuleras nu i en bok med titeln »Kollektivavtal och lönebildning i en ny tid«.

Också i det här förslaget anses det nödvändigt att skriva om industriavtalet och att bjuda in fler som sätter märket. Men här inkluderas enbart företrädare för den privata sektorn och på förbundsnivå. LO och PTK ges inte någon roll. Dessutom understryks vikten av att sektorer som har stor brist på arbetskraft får möjlighet att ta ut löneökningar som överskrider industrins lönemärke. Vilka områden det handlar om skulle kunna avgöras i en speciell obalansnämnd.

Nu höjer 6F ambitionsnivån rejält – och ökar därmed också risken för att få nej.

Enligt IF Metalls ordförande Marie Nilsson är båda förslagen på tok för långtgående. Att fler skulle kunna vara med och avgöra vilka löneökningar som ska krävas och tas ut är visserligen inte uteslutet, men där verkar en gräns gå.

Förutom reaktionen från IF Metall är det tyst från övriga parter inom industrin. Om det beror på att de försöker tiga ihjäl förslagen eller om det är ett sätt att visa att de inte bryr sig är oklart. Kanske kommer reaktioner längre fram. Någon typ av ställningstaganden måste åtminstone facken ha på 6F:s förslag. De fem LO-förbunden hävdar nämligen att kontakter ska tas med andra fackförbund inom LO, TCO och Saco om modellen direkt efter sommaren.

En annan indikation på hur 6F:s förslag tas emot inom LO kan bli tydligt senare i höst. Ett av förslagen i den nya lönebildningsmodellen är att mer omfattande låglönesatsningar är nödvändiga. Och de bör genomföras redan i den kommande avtalsrörelsen. Inom ramen för LO-samordningen ska därför målet vara att alla som tjänar under 28 000 kronor i månaden ska få sina löneökningar beräknade i kronor, medan de som tjänar över får sina beräknade i procent.

Konstruktionen är densamma som förra avtalsrörelsen, men med skillnaden att den då berörde de som tjänade under 24 000 kronor. Det var minst sagt svårt att få alla förbund inom LO att enas kring den konstruktionen. Nu höjer alltså 6F ambitionsnivån rejält – och ökar därmed också risken för att få nej. Att då fortsätta försöken och samtalen om införandet av en mer övergripande lönebildningsmodell lär knappast bli enklare.

Anna Danielsson Öberg är författare och frilansjournalist med lång erfarenhet av arbetsmarknadsbevakning.