Den internationella brottsmålsdomstolen har fortfarande inte arbetat med rättsfall som rör européer, amerikaner, ryssar eller kineser. Likhet inför lagen tycks praktiseras med godtycke, skriver frilansjournalisten Tina Lundh.

Den sydafrikanske ärkebiskopen emeritus Desmond Tutu tackade nej till att tala om framtidens ledarskap på samma konferens som britternas förre premiärminister Tony Blair. Desmond Tutu anser att Blair och USA:s förre president George Bush bör ställas inför rätta vid internationella brottsmålsdomstolen i Haag.

”De drev oss till randen av det stup där vi nu står”, skriver Desmond Tutu i sin artikel i brittiska The Observer. Han menar att Irakkriget i förlängningen har lett till inbördeskriget i Syrien och hotet om en utvidgad Mellanösternkonflikt där också Iran ingår.

Retoriskt frågar Desmond Tutu: Vad lär vi våra barn om mäktiga män kommer undan med att ljuga och starta krig?

Den internationella brottsmålsdomstolen finns för att ta upp de svåra fall som det enskilda landet inte kan eller vill ta upp själva. I Sudan har ingen tillräckligt stor hemmaopinion lyckas få igång rättssak mot den nuvarande presidenten för förbrytelserna i Darfur. Den internationella opinionen är däremot stark och FNs säkerhetsråd har enats om att presidenten ska gripas och föras till Haag. Likaså är rättsprocesser inledda mot kongolesiska, ugandiska och kenyanska misstänkta för krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten. I de fallen har hemländerna sagt att deras egna rättssystem inte klarar uppdraget, för att det är så politiskt och juridiskt svårt och för att korruptionen i de egna länderna är för omfattande.

Men ännu har inte den internationella brottsmålsdomstolen arbetat med rättsfall som rör européer, amerikaner, ryssar eller kineser. Förklaringen till varför domstolen hittills bara rannsakat och rannsakar afrikaner handlar utöver makt i FN:s säkerhetsråd också om ”när det enskilda landet inte vill eller kan göra det själva”.

Kan eller vill inte rättsväsendena i USA respektive Storbritannien? Den utmanande frågan har nu Desmond Tutu ställt.

Utmaningen gäller också oss i Sverige. Den europeiska European Coalition on Oil in Sudan har länge drivit att Lundin Petroleum bör ställas inför rätta för krigsförbrytelser i Sudan. För två år sedan inledde svenska åklagarmyndigheten en förundersökning. Frågan är om hemmaopinionen tillräckligt stark och om den svenska staten kan och vill driva den rättsliga processen.

Johan Perssons och Martin Schibbyes reportageresa i Etiopien skulle ha undersökt Lundin Petroleums affärsmetoder. Kerstin Lundells bok Affärer i blod handlar också om Lundin-företaget och deras inblandning i brända byar, våldtäkter och mord för att få bort människor från oljerika områden i Etiopien och Sudan.

Ytterst handlar det om likhet inför lagen. Desmond Tutu, kallad rättvisans rebell, kräver likhet inför lagen. Han framhåller att det inte ska gå att komma undan med krigsförbrytelser, vare sej i egna landet eller långt, långt borta. Vad lär vi våra barn? Att vi har rätt till billig bensin även om det kostar krig, mord och förbrytelser i andra länder?

Tina Lundh, frilansjournalist och författare till ”Bygg demokrati mitt i konflikten”