Johan Frick om Jesper Rönnbäcks SVT-serie: Vem mördade skolan.

Skolpolitik Kommunaliseringen av skolan är Jesper Rönndahls första case i SVT:s nya true crime-serie “Vem mördade skolan?” som hade premiär i veckan.
Men är en statlig skola lösningen?

Sänkt status för läraryrket, en mindre jämlik skola och sämre ekonomi är några av de konsekvenser som Rönndahl menar att kommunaliseringen medförde. Nu utreds den svenska skolan som en mordgåta. Själv har jag inte några problem med vare sig det genrespecifika formspråket eller att det är lite “Stefan & Krister” över serien, som Ivar Arpi uttryckte det på Svenska Dagbladets ledarsida. Men Arpi har en poäng i att SVT:s nya skolsatsning inte är helt nyanserad. Därför kliver jag här in i rollen som försvarsadvokat för kommunaliseringens räkning.

Först och främst vill jag lyfta fram Ulf P. Lundgren. I tio år, mellan 1991 och 2000, var han Skolverkets generaldirektör. Således en central gestalt i sammanhanget. För om det var Göran Persson som drev igenom reformen i riksdagen, var det ytterst Lundgren, med flera andra, som arbetade med implementeringen av den nya reformen. Lundgren intervjuas också i programmets första avsnitt. Men Rönndahl ställer knappast de intressanta frågorna.

Hur tänkte sig då Lundgren kommunaliseringen? Framför allt skulle lärarna få mer makt över sin egen arbetssituation, det säger han i en intervju i Ord&Bild, nr 3-4 från 2006. Större frihet att välja hur undervisningen skulle bedrivas och mer inflytande över vilket ämnesinnehåll som skulle stå i fokus.

En annan central idé var att skolsystemet skulle målstyras, i motsats till den styrning av resurser som gällt tidigare. Styrningsfrågan var särskilt angelägen för Lundgren. Skolans verksamhet hade vuxit i flera decennier och kommit att bli en svårstyrd apparat. Staten ansågs inte längre klara jobbet. Lundgren menar att staten före kommunaliseringen var dålig på att anpassa undervisningen till lokala förändringar i samhället, därav tanken på decentralisering. För är det någon som har kunskap om hur resurserna bäst ska fördelas i skolan, så är det väl kommunen och inte staten?

Trots de goda intentionerna om ökat lokalt självbestämmande blev det varken som Persson eller Lundgren hade hoppats. Dels kom kommunaliseringen att kratta manegen för friskolornas utbredning, dels ledde reformen inte till mer makt åt lärarna. Snarare fastnade makten på de kommunala skolkontoren.

Tanken med kommunaliseringen var att systemet skulle utvärderas, däremot var den aldrig att eleverna och lärarna så fullkomligt skulle tvingas underkasta sig.

Här vill jag inflika att jag är lärare och att läraryrket är fantastiskt. Jag är nu inne på mitt sjunde år. Men i takt med att New public management får ett allt större genomslag i verksamheten, har situationen blivit mer ansträngd.

Nyligen beslutades att elevernas resultat på nationella proven ska väga tyngre vid betygssättning, för att nämna ett exempel. Det har i många fall lett till en likriktning av undervisningen. Om en uppgift som vi ger eleverna inte antas kunna hjälpa dem på nationella proven är det en dålig uppgift. Över huvud taget stirrar sig ibland många lärare blinda på det som går att mäta och väga, inklusive jag själv. Vad anser skolpolitikerna om New public management?

En viktig anledning till att Ulf P. Lundgren slutade som generaldirektör för Skolverket var att allt arbete i myndigheten kom att handla om kontroll och inspektion. Tanken med kommunaliseringen var att systemet skulle utvärderas, däremot var den aldrig att eleverna och lärarna så fullkomligt skulle tvingas underkasta sig kunskapsmatriser, kontroller, manualer och bedömningssystem. Det slog över i en jakt på elever, säger Lundgren. Men, och det här är viktigt, med en statlig skola skulle det sannolikt bli mer och inte mindre av New Public Management,eftersom avståndet mellan skola och beslutsfattare då skulle öka.

Det är valår, med en sedvanlig brist på systemkritik från skolpolitikerna. Men i nästa avsnitt av SVT:s nya true crime-serie “Vem mördade skolan?” ska friskolereformen avhandlas. Därefter skolvalet. Serien tar ett helhetsgrepp på skolfrågan. Därför är Jesper Rönndahls granskning, trots inslag av buskis, ett välkommet inlägg i debatten.

Johan Frick går på Aftonbladets ledarskribentutbildning och är utbildad journalist och lärare. Sedan sju år tillbaka jobbar han som lärare i svenska på Grillska gymnasiet i Stockholm.