Bild: Sverker Lindström

SAS-ledningens ultimatum påminner om amerikanska krossa facket-metoder. Särskilt illa är det att regeringen stödjer SAS metoder, skriver Sverker Lindström.

Det är riskfyllt, för att inte säga dumdristigt av en företagsledning att bedriva utpressning mot sina anställda, särskilt korkat i ett serviceföretag. Att ställa ultimatum om lönesänkning, bluffa anställda om konkurshot och utmäta kort tid för acceptans är dessutom en metod som inte hör hemma på svensk arbetsmarknad.

Särskilt allvarligt är det att regeringen står bakom ett sådant agerande helt i strid med den svenska modellen. Det känns som om SAS ledning och styrelse, med understöd av regeringen har lyssnat på någon av de tusentals amerikanska union busting-konsulter som säljer råd till företag hur de ska kunna ”knäcka” facket.

SAS-ledningens utpressning mot piloter och ombordanställda fanns i en broschyr som tillställdes alla anställda och som via medierna blev tillgänglig för allmänheten. Där slogs fast hur slutresultatet skulle bli. VD:n Rickard Gustafson sade till sin personal att ”här kan du läsa om de nya villkor som kommer att gälla”. Förhandlingarna genomfördes med ett ultimatum och gavs kort tid att ta ställning till.

Det syns som om metoden hade godkänts av regeringens ansvariga statstråd Peter Norman. Han har i vart fall inte dementerat det trots tydliga frågor. Han har dock erkänt att han är nöjd med utfallet. Det är mycket allvarligt att regeringen är engagerad i ett arbetsgivarövergrepp mot tusentals anställda och deras rätt att bli behandlade enligt reglerna i umgänget mellan arbetsgivare och anställda.

Hanteringen från SAS och regeringen kan upplevas som om amerikanska union busting-metoder tagits in av företagsledningen. Det finns också gott om konsulter att köpa in från USA. Där finns 2 500 advokater och andra konsulter som hjälper företag att krossa sin personals tankar på facklig verksamhet och förhandlingar. Marknaden för denna verksamhet omspänner mycket stora pengar, mellan 25 och 30 miljarder kronor per år.

Martin Jay Lewitt, en känd konsult som hoppat av, berättar på You Tube om sin verksamhet och metoderna som används av union-busters. Han har till exempel använt utpressning mot anställda som inte gjort som ledningen dikterat.

Frågan är nu: Vilka konsulter har SAS tagit hjälp av som gett råden att agera med ultimatum på ett sätt som svenska pilotfacket karaktäriserat som ”arrogant och ansvarslöst”?

En annan fråga är hur ägarna, styrelsen och företagsledningen kunde ge spridning åt bluffen att SAS kunde komma att gå i konkurs. Det skapade mycket stor skada i relationen med trogna och tilltänkta resenärer. Tillsammans med den ultimativa förhandlingstaktik som använts har det allvarligt skadat den egna personalens tilltro till ledningen och företagets image.

Den uppenbara lögnen att det var på liv eller död att lyckas ta 3 miljarder kronor från personalen har skadat varumärket SAS. Och sanningen är att besparingen blev mycket lägre.

En kabinanställd som skrivit dagbok, publicerad i Expressen berättar om flera sms från Vd:n som innehåller uppmaningen att inte möta journalister. Sammanfattningen är bitter:

”Den här veckan har verkligen visat det sämsta från företagsledningen. Det är att gå ifrån den svenska modellen, och det i ett företag med nordiska stater som huvudägare. Befarar att detta kan smitta av sig och bli en ny trend. “Union busting” kallas tydligen begreppet. Fruktansvärt förödande för arbetsplatsen.”

Följdverkningar? Facket i Sverige är varnat. Det blir förhoppningsvis svårt att använda metoden igen.

Sverker Lindström, författare som bland annat har skrivit rapporten ”Union busting i Sverige – försvaga facket” och ”Gränslösa kläder” och ”Det stora sveket, den olympiska rörelsen i diktaturens tjänst”