Debatt Barnets bästa måste stå i centrum, skriver Deni Molin.
HVB-hem (hem för vård och boende) ska erbjuda barn och unga en trygg miljö när de inte kan bo hemma. Men samtidigt som många verksamheter gör ett ovärderligt arbete, finns det aktörer som sätter ekonomiska intressen eller rentav kriminella motiv före barnens välbefinnande. Här behövs ett tydligt fokus: barnets bästa måste alltid komma först. Därför måste beslutsfattare på både kommunal och nationell nivå ta sitt ansvar och säkerställa att ingen aktör får driva verksamhet på barnens bekostnad.
När HVB-placeringar inte håller måttet, blir konsekvenserna stora – inte bara för de enskilda barnen utan för samhället i stort. Barn som redan befinner sig i utsatta situationer riskerar att hamna i en negativ spiral av marginalisering och psykisk ohälsa. Bristande kvalitet hos HVB-aktörer och bristande uppföljning av deras arbete gör att barn går miste om den omsorg de har rätt till.
Vinsten är inte problemet – utan vad man gör med den
Det är ingen självklarhet att vinstdrivande HVB-hem automatiskt har lägre kvalitet. Problemet uppstår när ekonomiska motiv styr mer än barnets behov. Det viktiga är att eventuella överskott återinvesteras i verksamhetens utveckling, kompetens, lokaler och metodutveckling – inte i ägarutdelningar. När det offentliga anlitar ideella aktörer, som till exempel Frälsningsarméns utredningshem och familjehemsverksamhet, FAM-huset i Borås, kan man vara trygg i att pengarna går tillbaka till att stärka arbetet för barn och familjer.
Alternativ måste lyftas fram
Det är inte alltid möjligt att undvika en HVB-placering, men det finns ofta alternativ som bättre möter barnets behov. Familjehem, särskilt behandlingsfamiljer med professionellt stöd, kan ge en mer stabil och nära miljö för barn i behov av vård och behandling. Även utrednings- och behandlingshem för hela familjen kan vara avgörande i akuta situationer där man ännu inte vet bästa vägen för barnet. Dessa helhetslösningar kan både utreda familjens behov och erbjuda behandling utan att omedelbart separera barnet från föräldrarna.
Bättre uppföljning och samverkan krävs
Kommuner och nationella tillsynsmyndigheter, som IVO, behöver skärpa uppföljningen och ha tydliga kvalitetskrav för HVB-verksamheter. Ingen aktör – vare sig offentlig, privat eller ideell – ska få bedriva verksamhet utan grundlig granskning. Det handlar om att sätta barnets bästa före geografisk närhet, kortsiktiga besparingar eller personliga relationer.
Att vissa kommuner har välutvecklade uppföljningsenheter, som till exempel Göteborgs stads SPINK, visar att god samverkan kan fungera. Men många kommuner saknar resurser eller tydliga rutiner, vilket gör att oseriösa aktörer får fortsätta utan större konsekvenser. Resultatet blir både högre kostnader och – ännu värre – barn som far illa.
Sex förslag för att sätta barnet i fokus
- Stärk tillsyn och kvalitetskontroll. Kommuner och IVO måste få bättre verktyg och resurser att kontinuerligt granska HVB-verksamheter.
- Tydliggör krav på värdegrund och kompetens. Personalens utbildning, metodik och förhållningssätt måste följas upp och kravställas.
- Involvera barnets nätverk. HVB-hem ska, så långt möjligt, aktivt arbeta med föräldrar och anhöriga för att främja trygga och hållbara relationer.
- Stävja vinstmaximering. Barnets trygghet och behov får aldrig stå tillbaka för ekonomiska incitament.
- Utveckla familjehemsvården. En nationell strategi för rekrytering och utveckling av familjehem behövs, gärna i partnerskap med civilsamhället.
- Skapa en nationell plattform. En oberoende struktur bör inrättas för att samla och sprida kunskap om HVB-verksamheters kvalitet, ekonomi och värdegrund.
Vi som arbetar nära barn och unga vet att både ideella och vinstdrivna aktörer kan göra fantastiska insatser – så länge de har rätt värderingar, kompetens och uppföljning. I den bästa av världar samverkar det offentliga med civilsamhället och professionella vårdgivare för att sätta barnet först. Då skapar vi ett system där barns livschanser stärks, där resurser används ansvarsfullt och där HVB-hem och andra placeringsformer faktiskt lever upp till sitt löfte: att vara en trygg plats för de barn som behöver det mest.
Deni Molin, verksamhetschef, Frälsningsarméns utredningshem och familjehemsverksamhet FAM-huset
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
