De nya EU-direktiven kan innebära slutet på lägsta prisets tyranni. Men det kommer inte att gå av sig självt.

Designstudenterna Linda Loland och Daniel Ericson vann nyligen en ovanlig tävling. Uppgiften var att skapa en produkt som kan tillverkas av långtidsarbetslösa som får arbetsträning på Uppsala stadsmissions verksamhet Hantverksslussen. De som jobbar på Hantverkslussen har ofta någon form av psykiskt funktionshinder, inte sällan har de också problem med missbruk. De står, som det heter, långt från arbetsmarknaden.

Vilka produkter skulle man kunna tillverka med hjälp av Hantverkslussens snickeriutrustning och symaskiner? En bedårande liten träeelefant med fladdrande läderöron, visade det sig. Designstudenternas leksakselefant har snabbt hittat till inredningstidningarnas glansiga sidor. Trots att det inte är någon billig leksak, (den kostar 500 kronor styck) säljer den bra. Lite för bra, till och med. Den hinner inte tillverkas i takt med efterfrågan. Människor är uppenbarligen villiga att betala för att göra gott.

Hantverkslussen drivs av Uppsala Stadsmission, ett socialt företag. Det bästa av två världar: ett företag som kan konkurrera med sina produkter på marknaden, samtidigt som det tar ett socialt ansvar. Ändå möter Sveriges sociala företag många hinder. Inte minst har sociala företag svårt att ta del av offentliga upphandlingar.

Idag upphandlas ett värde motsvarande 33 procent av de offentliga utgifterna. Kommunerna och landstingen står för hälften av upphandlingarna. I juni förra året gick Arbetsförmedlingen ut med en stor upphandling av ”introduktion till arbete”. Tjänsten upphandlades för ”75 geografiska leveransområden” vilket innebar en öppning för små, lokala företag. Arbetsförmedlingen ville dessutom upphandla just den typ av verksamhet som Hantverkslussen och många andra sociala företag sysslar med.

Ändå lyckades inte ett enda socialt företag lyckades vinna någon del av upphandlingen. En av dem som inte fick något uppdrag var Hantverkslussen. När Arbetsförmedlingens tidsbegränsade projektstöd tar slut vid årsskiftet är verksamheten hotad.

Tidigare i år röstade Europaparlamentet igenom nya direktiv kring offentlig upphandling. De nya direktiven ställer – som Arena Idés juridiska råd har konstaterat – krav på EU:s medlemsstater att de ska ställa sociala krav vid offentlig upphandling. De nya direktiven kan innebära slutet på lägsta prisets tyranni. Men det kommer inte att gå av sig självt.

Först ska direktiven genomföras i svensk lagstiftning. Forskarna Kerstin Ahlberg och Niklas Bruun har visat att svenska lagstiftare var extremt försiktiga när de genomförde de tidigare direktiven, i jämförelse med hur lagstiftarna i andra EU-länder agerat.

Sedan ska de nya direktiven omsättas i praktiken. Upphandlingsutredningen som lade fram sitt slutbetänkande i mars 2013, konstaterar gång på gång att det redan med tidigare lagstiftning fanns många möjligheter att upphandla på ett socialt ansvarsfullt och miljömässigt hållbart sätt, men att dessa möjligheter ofta fick stå tillbaka för upphandlingar som utgick ifrån lägsta pris. En anledning är osäkerhet. Många kommunjurister, inte minst i små kommuner, har inte kompetens nog att våga genomföra annorlunda upphandlingar.

Därför var det helt rätt av Ardalan Shekarabi att som ett av sina första initiativ som civilminister fatta beslut om att flytta upphandlingsstödet till en ny myndighet. Den nya myndigheten får i uppgift att ge stöd, information och vägledning till alla offentliga aktörer som sysslar med upphandling.

Ett tjugotal personer får just nu arbetsträning av Hantverkslussen. Några klarar av att jobba några enstaka timmar i veckan, andra står vid sågen eller sitter vid symaskinen hela arbetsdagar. Det tar lång tid att komma tillbaka, men det går. Förra månaden fick fyra personer ett vanligt jobb, och kunde lämna Hantverkslussen.

Osäkerheten kring offentlig upphandling innebär ett slöseri med resurser. Ekonomiska och mänskliga.