Skingra dimridåerna kring Bolsonaros skräckvälde

ledare Brasiliens president Bolsonaros politik är ett hot mot både regnskogen och demokratin. Men när förtroendet rasar för presidenten hos befolkningen och den tidigare presidenten Lula Da Silva precis har släppts från fängelset väcks hopp.

Ännu i skydd av gryningen slog tungt beväpnade poliser ned dörren till PSA, en brasiliansk frivilligorganisation som arbetar för att skydda Amazonas regnskog och dess ursprungsbefolkning. Räden, som genomfördes under november, var en direkt följd av att president Jair Bolsonaro anklagat miljöorganisationer för de massiva bränderna runt om i landet.

Exemplet är en del av Jair Bolsonaros aggressiva kampanj mot fiender, verkliga eller påhittade, i syfte att förskjuta ansvar från den egna regeringen. Genom rök och speglar grumlas linjen mellan dikt och verklighet. Kritiker och oppositionella kallas konsekvent för »terrorister« och pekas ut som ett hot mot landets säkerhet.

Samtidigt har förtroendet för Bolsonaro och hans regering rasat sedan tillträdet i januari år. Planer på att rulla tillbaka sociala satsningar under tidigare vänsterregeringar har stött på motstånd, både inom kongressen och bland allmänheten. Försöken att strypa landets välfärdssektor, genom frysta löner för offentliganställda och nedskärningar, skjuts nu på framtiden av rädsla för massiva protester.

Nyheten om att Brasiliens tidigare president, Luiz Inácio Lula da Silva, släppts fri från fängelset efter 580 dagar är ännu ett hot mot den sittande regeringen. Lula är en av oppositionens viktigaste röster och har fortfarande stort stöd bland det brasilianska folket. Det är inte utan anledning. Under hans tid som president genomfördes stora program för fattigdomsbekämpning och välfärden byggdes ut. Under närmare ett decennium minskade klyftorna, jämlikheten ökade.

Med 210 miljoner invånare och som världens nionde största ekonomi är Brasilien en världspolitisk nyckelspelare.

I den första intervjun efter fängelsevistelsen anklagar Lula presidenten för att »vrida tillbaka klockan« i landet och smula sönder tidigare demokratiska och sociala landvinningar. Kritikens klangbotten väcker hopp bland oppositionella.

Men Lulas roll i brasiliansk politik är långtifrån okomplicerad. Vågen av korruptionsanklagelser mot regeringarna under Luiz Inácio Lula da Silva och Dilma Rouseff, båda från socialistpartiet PT, gröpte ur förtroendet för demokratin. Kedjan av rättegångar och förhandlingar för att hitta ansvariga delade landet – och katapulterade Bolsonaro från en marginell högerpolitiker till landets mäktigaste man.

Med 210 miljoner invånare och som världens nionde största ekonomi är Brasilien en världspolitisk nyckelspelare. Bolsonaro har därmed inte bara stort inflytande över det egna landet utan även en geopolitisk nyckelroll. Just därför är det så viktigt att regeringen granskas.

Förra veckan begärde en grupp inflytelserika advokater, tidigare ministrar och människorättsorganisationen CADHu att Internationella brottsmålsdomstolen i Haag åtalar Bolsonaro för uppmuntran till folkmord på ursprungsbefolkningen. Gruppen menar att presidenten medvetet ”»avhumaniserar ursprungsbefolkningen« för att rättfärdiga våldsattentat och ren terror.

Även om mörkret hopar sig längs Brasiliens horisonter, landet backar in i framtiden, väcker motståndet trots allt hopp. Och kanske kan den folkliga vreden mot vansinnet, de allt högre rösterna, stoppa Bolsonaro innan det är för sent.