Till och med en populist i clowndräkt börjar så smått begripa att klimatförändringarna är det största hotet mot vår civilisation. 

Vår inställning till klimatfrågan är ett otroligt bra exempel på den mest mänskliga av alla reaktioner, strutsmentaliteten. Ju mer akut och livshotande en fråga är, desto lättare är det att den hamnar i skymundan.

För tio år sedan hamnade de alarmerande temperaturhöjningarna i mediefokus. Sedan dess har finanskriser och flyktingvågor avlöst varandra och västvärldens folkvalda har haft fullt upp med andra saker.

Ibland har man nästan fått det förrädiska intrycket av media att klimatkrisen varit på väg att »lösas« eller »mattas av«.

Men sedan kom Donald Trump. Bara några dagar efter att det historiska Parisavtalet trätt i kraft sände han chockvågor genom att hota med att dra sig ur den internationella klimatregimen. Trots att ett formellt utträde inte kan ske förrän om fyra år är många länder i den globala södern oroliga.

För den nyvalda presidenten finns nämligen möjligheten att gå ur FN:s klimatkonvention och då gäller inte längre Parisavtalet. Trump har ju länge kallat klimatförändringarna en »bluff« uppfunnen av Kina för att försämra USA:s konkurrenskraft. Dessutom har han sagt att han vill stänga landets miljömyndighet EPA.

I förra veckan slog brittiska The Guardian larm om att lufttemperaturerna i Arktis nu stiger på ett skrämmande vis . Danska och amerikanska forskare som övervakar satelliter och väderstationer rapporterar att temperaturen för november har legat på över 20 grader över det normala för årstiden och att havstemperaturen har varit i genomsnitt 4 grader högre. Avsmältningen kommer att öka och mängden havsis vid nordpolen väntas nästa år sjunka till rekordlåga nivåer. Svenska klimatprofiler som Johan Rockström och Per Holmgren har reagerat häftigt.

Själv drog jag en, möjligen förhastad, lättnadens suck när Donald Trump i en bisarr Twitter-intervju med många republikaners hatobjekt framför alla, liberala New York Times, meddelade att han tror att det finns »viss koppling« mellan mänskligt agerande och klimatförändringar. Till hela världens förvåning meddelade han också att funderar på att faktiskt infria, och inte riva upp, FN:s klimatavtal. »Jag har ett öppet sinne«, sa han till reportern Tom Friedman.

Trump har redan visat att hans uttalanden är värda noll och ingenting, men kanske betyder hans plötsliga omsvängning att allt inte är så nattsvart som vi trodde. Kanske är det så att till och med en populist i clowndräkt kan begripa att det som händer med Arktis nu är det största hotet hittills mot vår civilisation och mot hela mänskligheten.