Coronastressen leder även till ryktesspridning och falska uppgifter, konstaterar Jim Svensk Larm. (Illustration: Pixabay)

Gästkrönika Coronastressen leder till ryktesspridning och falska spekulationer runt om i landet. Det riskerar dessutom stora konsekvenser för den som blir utpekad, konstaterar Jim Svensk Larm.

Igår bekräftades det första fallet av corona i min hemkommun Hudiksvall. Att viruset skulle sprida sig är inte förvånande. Risken för allmän smittspridning är mycket hög. Före det hade bekräftats började grupper på Facebook spekulera om smittan har kommit till deras närområde. Vem är den smittade? Vilka har hen träffat? Vågar jag gå till affären? Redan innan media hade hunnit rapportera om det bekräftade fallet hade spekulationerna kommit igång. Vem som var smittad gick nästan att identifiera. Respekten för individens integritet är som bortblåst. 

Konsekvenser för en felaktigt utpekad person kan bli stora. Personer tar omvägar för att inte träffa den utpekade. Smeknamn kan följa med i flera år. Barn till utpekade kan bli retade i skolan. Och till vilken nytta är allt detta? Varför behöver vi veta vem som är smittad? En person som blivit felaktigt misstänkt för corona fick gå ut med ett förtydligande i en lokal Facebook grupp att hen inte var smittad: 

Här har vi ett tydligt exempel på att vi lätt tappar fotfäste i tider av oro, vilket är helt förståligt. Vi måste kommunicera tydligt och verkligen ha på fötterna när vi gör det.

Hen hade då fått flera samtal och meddelanden från personer som trodde hen var smittad. 

Självisolering fungerar bra. Enda hotet är om du stormar in hos din granne utan tillåtelse. Och har du haft en vana att göra så kan det vara värt att ompröva ditt beteende.

Även Hudiksvalls kommun går ut på sin Facebook sida och ber om försiktighet:

Rykten kan göra stor skada, inte minst för enskilda personer. Det tar också fokus och resurser från det som är viktigt just nu, att minska smittspridningen och skydda utsatta grupper.

När lokalmedia skriver om nyheten begränsas upplysningen om det geografiska området för den smittade till Hudiksvalls kommun. I sociala medier behöver de gå ut och förklara sitt beslut om varför de tar bort en tråd i den grupp som tidningen administrerar:

Eftersom vi väljer att anonymisera till Hudiksvalls kommun, blir det konstigt om vi i vår grupp tillåter inlägg som kan bidra till att identifiera de drabbade.

Tidningen förklarar att det inte finns någon anledning att kunna identifiera smittade personer via deras artiklar.

Agerandet av Hudiksvalls Tidning är bra. Nyhetsvärdet ligger inte i vilken del av kommunen den smittade bor i. Även om du skulle råka bo granne med den smittade så får du inga speciella restriktioner. Den som är smittad är medveten om det och följer myndigheternas instruktioner. Självisolering fungerar bra. Enda hotet är om du stormar in hos din granne utan tillåtelse. Och har du haft en vana att göra så kan det vara värt att ompröva ditt beteende. 

Samtidigt är det viktigt att förstå människors oro och rädsla. Viruset sprider sig snabbt. Vi behöver dock behålla lugnet och lyssna på myndigheterna. Och inte sprida felaktiga uppmaningar. På nätet sprids påstådda uppmaningar där sanning blandas med påhitt, som exempelvis denna. Alltför många delar dessa som en sanning. Risken finns att de då också BLIR sanningar i vissa grupper. I värsta fall kan tipsen medföra en ökad spridning av smittan.

Idag är det källkritikens dag. Något som är extra viktigt just nu. Skolan tar ett bra ansvar och utbildar elever i källkritik. Serietidningen Bamse tog häromåret fram ett specialnummer för att uppmärksamma källkritikens vikt. Nu hoppas jag att barnen lär oss vuxna om källkritik.

Jim Svensk Larm är fritidspolitiker för (S), jobbar inom pappersindustrin och går Aftonbladets ledarskribentsutbildning.